|
Det medeltida Upplands-Bro UKF:s Startsida Hela texten i pdf-filen Projektet DMS var inte avslutat när Riksantikvarieämbetet tog sin hand från det. Viss forskning bedrivs nu inom Upplandsmuseet. Framtiden för projektet tycks oviss. En av de senast framställda delarna behandlar Attundaland. Den 387-sidiga boken behandlar Bro härad, Adelsö socken, Färingsö tingslag och Sollentuna härad. Här återges det som gäller socknarna Bro och Stockholms-Näs (dvs. Kungsängen) och Almarestäket Texten finns i en sökbar PDF-fil som än så länge endast tar med Bro och Kungsängen. Det är högst osäkert om Håtuna och Håbo-Tibble någonsin kommer att färdigställas. Här ges den viktigaste informationen om hur texten skall läsas med bl.a. använda förkortningar. För fullständig information hänvisas till bibliotekens exemplar av boken. Nedanstående finns också i den stora sökfilen. II Inventeringen av 1500-talets kamerala material bygger på de i Kammararkivet förvarade landskapshandlingarna, från de äldsta, omkring 1540, fram till omkring 1570. Slutåret varierar något beroende på materialtillgången. Exakt uppgift om vilka handlingar som ligger till grund för bearbetningen framgår av förteckningen över “Använt UH-material” (UH = Upplands handlingar). Landskapshandlingarna har kompletterats med Frälse- och rusttjänstlängderna från 1562. Däremot har tiondelängder som regel inte utnyttjats utom för att fastställa den kyrldiga indelningen. Inte heller längderna Gärder och hjälper 1535, KA, har använts, då de uppgifter som de lämnar om lokala förhållanden många gånger förefaller osäkra. Uppgifterna redovisas enligt ett fast schema med ett antal starka förkortningar (se förkortningslistan): 1) jordnatur och antal kamerala enheter återges med halvfet stil, ex “1 sk” = ett skattehemman. 2) jordetal (om sådant finns), dvs enhetens storlek och kamerala värde uttryckt i markland: öresland: örtugland: penningland. 1 markland 8 öresland 24 örtugland 192 penningland 1 öresland 3 örtugland 24 penningland 1 örtugland 8 penningland ........................................ En gård med jordetalet tre öresland och fyra penningland redovisas 0:3:0:4. 1 de fall penningland eller örtugland och penningland saknas, markeras de inte: ex tre öresland = 0:3; däremot ett markland = 1:0. I vissa områden av de delar av Sverige där jordetal finns uttrycks gårdarnas jordetal i skiftande kombinationer i de olika årgångarna av kronans jordeböcker. Av redovisningstekniska skäl har det därför i sådana områden blivit nödvändigt att använda ett och samma uttryckssätt över hela undersökningsperioden. För de i detta häfte behandlade delarna av Uppland, där uttryck i mark- och öresland är det vanligaste, har det fallit sig naturligt att räkna om jordetalet till så stora enheter som möjligt. Exempelvis har en gård, som i somliga längder anges till 0:0:11½ och i andra till 0:3:0:20, i bearbetningen redovisats med 0:3:2:4. Om det i samma by finns flera enheter av samma jordnatur, anges jordetalet för varje gård, ex “2 sk, 0:4 + 0:4. I byar med flera än en gård redovisas gårdarna i fallande storleksordning, inte efter jordeböckernas ordning. 3) årtal. Om inga årtal nämns innebär det, att uppgifterna om gården (motsvarande) är oförändrade under hela den period som täcks av de använda landskapshandlingarna. Ett enstaka årtal som föregår jordnaturen, ex “1548 1 aoe”, anger att gården uppträder första gången detta år och sedan finns perioden ut. Finns en gård enbart en del av perioden, anges de år den existerar, ex “1555—65 1 sk”. “1544 (endast)” innebär att den redovisas endast detta år. 4) vid förändringar i jordetalet anges det år, då förändringen sker, följt av det nya jordetalet, ex “1 sk, 0:2, 1558 0:3”, vilket visar, att gården anges till två öresland från periodens början och till tre öresland från 1558 till dess slut. En tillfällig förändring med tillbakagång till det ursprungliga jordetalet markeras med ( ), ex “1 sk, 0:2 (1558 0:3)”, vilket betyder två öresland hela perioden med undantag för år 1558. Samma system används vid förändringar i jordnaturen, ex “1 ky, 1566 1 aoe, 1:0”, vilket innebär att enheten från att ha varit kyrkohemman från periodens början, 1566 övergår till ett arv och eget-hemman. Jordetalet är hela tiden detsamma. Uttrycket “som 1558 delas på” innebär, att delningen (förändringen) uppträder i jordeboken första gången det året, inte att själva delningsprocessen kan beläggas det året. 1 de fall det kan iakttagas hur delningen har gått till, anges det särskilt. 5) utjord redovisas med jordetal under sitt geografiska namn med angivande av den gård till vilken den hör. Under huvudgården finns en hänvisning till utjordens geografiska namn. För årtalen se punkt 4: märk dock att “1 skuj, 0:2 till Åby, 1546 till Överby” innebär, att utjorden, som hela tiden är två öresland, från periodens början tillhör Åby men från 1546 till periodens slut tillhör Överby. Frälsets utjordar redovisas normalt inte i landskapshandlingarna. 6) kyrkoj ord och arv och eget-jord saknar ibland uppgift om jordetal. 1 förteckningen över “Använt UH-material” för respektive avsnitt anges, när jordetal saknas för dessa jordnaturer. Detta markeras inte särskilt i redovisningen av varje gård. Exempelvis “1 ky, 0:4” betyder att ett kyrkohemman redovisas under hela perioden och att jordetalet är 0:4, när det förekommer. Ingår jorden i ett rättardöme anges detta inom parentes, ex “1 ky, 0:5. (Nyvla rd)”. Under Nyvla meddelas vilka år rättardömet ägde bestånd och vad det omfattade. 7) frälsejord saknar jordetal i landskapshandlingarna, men jordetal finns för vissa områden i Frälse- och rusttjänstlängderna (FoR). Uppgift om vilken adelsperson, som uppbär räntan (inte alltid = ägaren), redovisas inom parentes efter jordnatur och jordetal med angivande av det första år uppgiften uppträder. Tillkommer under perioden en ny innehavare av räntan, anges det år förändringen sker. Ränteinnehavaren anges i det här aktuella området i FoR, där dock Bro socken saknas, och i UH 1545 för Eds, Järmlla och Sollentuna socknar, i övriga socknar bara undantagsvis i UH. Av redovisningstekniska skäl är uppgifterna ur FoR inarbetade i UH-notiserna utan att detta särskilt anges, ex “1 fr, 0:4, (1545 Per Brahe, 1562 Lars Fleming)” betyder att Upplands handlingar redovisar hela perioden ett frälsehemman, som i Frälse- och rusttjänstlängderna från 1562 har jordetalet 4 öresland. 1545 uppbär Per Brahe räntan, men i Frälse- och rusttjänstlängderna 1562 och perioden ut är Lars Fleming ränteinnehavaren. 8) summa jordetal. När byn består av två eller flera enheter anges summan av byns jordetal. Motsvarande uppgift finns inte i det kamerala materialet. Summan, som alltså är resultatet av en bearbetning, avser det första och det sista året under undersökningsperioden, då en summa kan beräknas; (om det första året har endast en mantalslängd e dyl, kan det inte användas, och det tidigaste året med en årlig ränta måste väljas). Är summorna olika de två åren anges det senaste årets inom ( ); mellanliggande förändringar redovisas som regel inte. 1 summan har inräknats jordetalet för kyrko-, arv och eget- och frälsejord enligt vad som angetts under punkt 6 och 7. Jordetalen för frälsejorden är, som ovan meddelats, tagna ur Frälse- och rusttjänstlängderna från 1562 men inräknas ändå ijordetaissumman för både det första och sista året av undersökningsperioden. III Inventeringen av medeltidsmaterialet bygger på Ortnamnsarkivets i Uppsala excerpter, vilka kompletterats med annat källmaterial. Till medeltidsmateralet räknas även källor från perioden 1540—1570, som inte redovisas under UH-notiserna. Av medeltidsmaterialet redovisas i form av kortfattade regester de uppgifter om en ort som direkt eller indirekt berör jorden, såsom läge, avkastning, ränta, organisation, förvaltning och ägande. I de fall en handling endast bevarats i avskrift, finns den ofta i flera exemplar i olika samlingar. Hänvisning sker här endast till den avskrift som använts som underlag för regesten; uppgifter om övriga avskrifter kan sökas i Diplomatariekommitténs samlingar. Den marklandsvärderade jordens storlek anges på samma sätt som jordetalen i det kamerala materialet. Omräkningen till större enheter har dock inte skett, utan jordetalet återges på det sätt det finns i källan, ex “0:11” fastän det omräknat ger 1:3. Vid försäljning och köp anges inte köpeskillingen, även om uppgift om den finns i dokumentet i fråga. Däremot anges eventuell penningränta. Myntenheten är mark med underavdelningarna öre, örtug och penning, mellan vilka samma relationer gäller som mellan de olika jordetalen (se ovan). Penningräntan anges därför på samma sätt som jordetalen, dock med tillägget pengar (pn) — 1:3 pn betyder således 1 mark och 3 öre pengar. Personnamn (förnamn) återges som regel i normaliserad form, ex Anders för Andreas, Nils för Nisse. För en och samma person används genomgående samma namnform, oavsett om hans namn växlar i källorna. De latinska formerna återges med motsvarande svenska namn. Släktnamn återges inom ( ), om det inte burits av personen själv. Namn som senare blivit verkliga släktnamn, ex “Oxenstierna”, ges stor begynnelsebokstav. Stor bokstav ges även konstruerade namn som vunnit hävd, ex “(Pukehorn)”, och sådana som utretts i ÄSF eller annan personhistorisk litteratur, ex “(Gumsehuvud)”. Liten bokstav ges rent sigillbeskrivande namn, ex “ (skyskura)”, “(kvadrerad sköld)”. Titlar återges inte annan än när de behövs för att identifiera en person eller har betydelse för förståelsen av en viss uppgift. Släktskap mellan i regesterna omnämnda personer anges, när det har betydelse för sammanhanget. Den uppgiften finns ofta inte i den aktuella handlingen utan har normalt hämtats ur gängse genealogisk litteratur, som regel utan att källan särskilt redovisas. Hänvisning till andra orter görs a) till orter inom samma socken med enbart ortnamn, b) till övriga med ort- och sockennamn; upplysning om till vilket härad de senare hör, ges i ortregistret. Käll- och litteraturhänvisningar sker genom användande av förkortningar (se s 000), följda av 1) för källpublikationer med numrerade handlingar: handlingens ordningsnummer eller (om handlingarna inte är genomgående numrerade) delnummer: ordningsnummer, 2) i samtliga övriga fall: sidnummer. Citering: “ “ används när ett citat återges ordagrant med bibehållen stavning, ‘‘ när det återges med normaliserad stavning och form men ändå ansluter sig till den direkta ordalydelsen. Upplösta förkortningar markeras inte. Frågetecken används för att ange att den lämnade uppgiften i något avseende är osäker. Det används: 1) i stället för årtal = årtalet är okänt, ex “? Sten Sture . . 2) efter årtal = årtalet är osäkert, ex”... köpts av skatten 1 549(?)”. 3) före källhänvisning = osäkert om källans namnform avser den ort den identifierats med, ex “Boda 1490 i Bodha (?ULdb s 20)”, 4) före ortnamn i modern form = osäkert om orten avses, ex”... bönderna i ?Risten (Risly— ...) . . 5) efter direktcitat = osäker läsning, ex “1538 ... Bozgubbe(?) (UH 1540:5)”, 6) framför begrepp eller hel sats = osäkert påstående, ex “Ingeborg av Tånga, ?hustru till Filip Karlsson”. .............................................................. Exempel och kommentarer Järfälla socken Redovisningen av Järfälla socken bygger på Upplands handlingar (UH) från 1538 till 1572 och Frälse- och rusttjänstlängderna för 1562 (FoR), vol 2. Uppgift om vilket UH-material, som utnyttjats framgår av förteckningen “Använt UH-material”. Endast för Björkeby tolkas hela artikeln. För övriga exempel förklaras enbart de uttryck som inte förekommit tidigare. (Se forts i boken ) |