|
|
Ur
Salvius Beskrifning öfver
Sveriget 1741
Bro socken har 35 3/4 mantal,
varav 16
7)8 är frälse, samt 51 frälsetorp,
prästgården
och 1 3/8 kronotorp. kyrkan står op kronomark. Fru Funk har
påstått
Jus Patronus (rätt att utse präst) i denna socken. Där
finns
merendels skog och fiske och en stark sädesjord.
Brogård har vacker träbyggnad med en
trädgård
och goda utägor, består av 3 1/4 mantal, varunder lyda 26
torp
med Rå och Rörs hemmanet Husbyn 3 1/4 mantal, utom 2 torp i
Ryd socken på Tång hemmans ägor. Salig herr
assessoren
Gideon Rålambs arvingar har tillbytt sig denna gård och nu
äger salig herr landshövdingen Gustav Funks arvingar
densamma.
Brolövsta kallas Lejondal, om 3 mantal,
ligger vid
en liten sjö, som har namn efter gården. Där finns
vackra
träbyggningar och en god skog, och under gården lyder 5
torp.
Salig herr Christoffer Assarsson har köpt med 3 procent ett
mantal.
Det gamla frälsesäteriet har varit 2 mantal, och hört
fru Christina Banér till, men innehaves nu av salig herr
landshövdingen
Gustav Funks arvingar.
Ullevi är väl byggt, består av 4 hela
mantal,
har ymnig och stor skog. Åkern skall vara sandblandad. Brukas
under
Säbyholm.
|
bild av försättsbladet |
| Lossa socken,
fordom Ledsö, är annex till Bro, har 28 1/2 mantal.
Kaplansbostället
Sanda är 1/2 kronogård. Kyrkan står på
kronomark.
herr överste Mauritz Posse har påstått Jus Patronus i
socknen. Inbyggarna äger både skog, fiske och en god
sädesjord.
Röra Backe på Sanda ägor är en stor höjd,
från
vilken i klart väder kan ses 3 till 4 mil väster och
öster
ut. Där ses Röraring, ett ställe som är
omringat
med stenar, där ungdomen fordom om sammartiden hållit sin
lek.
Säbyholm vid Brofjärden har ymnig skog med
timmer och
lövträd uti, en behaglig trädgård, bördig
åker,
äng och en god betesmark. Har ståtlig byggnad.
ladugården
är fyrkantig med ett torn i vart hörn. Detta
säteri
ägs av översten greve Mauritz Posses änkefru.
|
|
Torresta,(Toresta, Thoresta) med Ekeby och Tibble
säterier gör tillhopa 7 hela mantal. Har i början varit
3 kronohemman. Donerades 1574 åt greve Pontus de la Gardie till
evärdeligt
frälse, men är av Kungl. rådet salig greve Anders
Torstensson
först tillbytt och sedan ifrån honom reducerat med 1683
år
ränta, men sedermera åter utbytt efter Kungl.
kammarkollegiets
brev den 15 februari 1684. Har goda ägor, brukas nu under
Säbyholm.
Under Säbyholm och Torresta säterier lyder 11 torp i Bro, 7
uti
Låssa och 7 uti Ryd socken.
Ådö ligger på en kringfluten ö
uti Mälaren.
Har varit ett gammalt herresäte, som kan ses av ett Olof
Pederssons
till Ådö och häradshövdingens över Håbo
härad utgivne brev år 1483, men sedermera åter
uppbyggt
och gjort till sätesgård av herr Erik Abrahamsson
Lejonhuvud.
Har ett stenhus, 2 våningar högt, tvenne flyglar. Äger
segelfart till Stockholm. Norr om gården är en vindbrygga,
varöver
man kan fara med hästar och vagn, likvist så att segelfartyg
lika fullt kunna gå där under både åter och
fram.
Där finns en vcker trädgård med granar klippta i
pyramider,
en kostelig löv- och timmerskog med bördig äng och god
betesmark.
Består av 1 3/4 mantal, utom Rå och Rörs hemmanet
Värkanne
(Vårkanne!) 1/4 mantal. Innehaves tillika med fräslehemmanet
Granskog (Brandskog!) 1/2 mantal, av riksrådet greve Arvid Horn.
Ålbrunna med Edeby, Bärga, Ekegy,
Säby
och Lund tillhopa 3 1/4 Hemman och äer en härlig
timmerskog
och god åker. Brukas under Säbyholm. Landshövding salig
herr Mauritz Posse har först bytt åt sig Ålbrunna
gård
vid Kalmarviken, och nu äger herr översten Mauritz Posses
arvingar
både det, Säbyholm och Torresta Säterier. Detta
hemföll
till kronan genom reduktionen och år 1695, den 8 juli gjordes det
till boställe för lagmannen i Uppland.
Bärby om 4 hela mantal. innehaves av bemälte
herr Mauritz
Posses arvingar.
|
|
Ryd, eller Väster
Ryd Socken (Västra Ryd) är ansedd för Regal
tills
vidare (kronan har förbehållit sig vissa rättigheter ?)
såsom den varit för(e) år 1693. Består av 22 1/4
mantal, därav 6 3/8 frälsesäterier och 1 1/2
ladugård
med 42 frälsetorp. Prästgården är 1 174
kornohemman.
Kyrkan ligger på kronomark. Där finns god skog och en
bärande
jordmon. Somliga äger fiske uti en vik av Mälaren,
Säterier
äro:
Granhammar om 1 mantal med 10 torp en en tarvlig skog. Har en prydelig
byggnad med en vacker borggård, en god åker, äng och
mulbete.
Ifrån uråldriga tider har detta varit Örneflycktars
stamsäte.
Men nu äger framlidne presidenten herr greve Hans von Fersens
änkegrevinna
detta säteri, och underhåller där sammastädes ett
vackert schfferi av spanska får. |
|
| Tibble,
Lerberga tillika med Svedjestad
ett säteri om 1 1/2 mantal. har goda ägor. Donerades år
1645 den 6 februari Kungl rådet herr Knut Posse under
Norrköpings
besluts villkor, men reducerads som pur donation med 1683 års
ränta,
Utbyttes av friherrinnan Fru märta Berends. Kom sedan till herr
Johan
Silfver.Crantz, vilken år 1712 den 8 april sålde det till
Kungl.
rådet greve Carl Gyllenstierna för 12000 Daler kopparmynt.
men
finnes sedermera var utbytt och säterifriheten sat ifrån
Lerberga
och Svedjestad på Tibble hemmanet, som nu innehaves av framlidne
presidenten greve Hans von Fersens arvingar.
Torsätra har 3 vackra Stenhus, som icke länge
sedan
blivit uppbyggda. Från gården är en behagleig utsikt
åt
Mälaren, vilken icke ligger lång därifrån. en
trädgård
ligger på norra sidan, varutöver där också finns
stora förmoner både i åker, äng, skog och fiske.
Detta säteri består av 2 hela mantal eller 32 öresland
och har 7 torp under sig. Salig greve Gabriel Bengssons Oxenstierna har
fordom bytt till sig denna gård, men nu är Kungl.
skreteraren
herr Carl Iserhielm ägare härtill.
Tranbygge om 1 mantal, varunder också 2
vattenkvarnar och
1 sågkvarn lyder, som stå vid strömmen, vilken flyter
där förbi ut ur Lejondalssjön ned i Mälare, och
tryter
ej på vattnet hela året igenom. Gården är
väl
av trä uppbyggd, har god timmerskog, en bördig äng och
en
vacker trädgård. Innehaves av friherrinnan fru Magdalena von
der Noths arvingar.
Örnäs med Viby om 2 1/1 mantal och 17
underliggande
torp, har goda träbyggnader. Är ett av Hogenskild Bielkes
gods,
som år 1612 och 1713 gavs Kungl rådet och drotsen salig
greve
Gabriel Oxenstierna Gustavsson allodialiter. Men detta abalinerades
åren
1633 och 1650. Nu brukas Viby som ladugård under Örnäs,
sedan Kungl rådet och presidenten greve Carl Gyllenstierna
köpte
dem år 1712 den 8 april av kammarrådet herr Johan
Silfvercrantz
för 15000 Daler Kopparmynt.
|
|
Näs
är annex till Ryd, består av 30 172 mantal, varav 16 är
frälse och 1 frälsesäteri. Kaplanen har 1 5/8
kronohemman
uti Kyrkbyn till sitt boställe. Kyrkan står på
kronogrund.
Stora landsvägen mellan Stockholm och västerås stryker
genom socknen. Tibble gästgivargård, varest hålles
ordentligen
ting med Bro härad, ligger bredvid kyrkan. Folket föder sig
av
åkerbruk, och somliga äga fiske uti Görväln,
eljset
fara de i skjuts. I denna socknen ligger:
Stäke, fordom ett biskopsslott på en ö i Mälaren
3 mil från Stockholm och 4 från Uppsala, just vid
segelleden
däremellan. Kallas också Almarestäk, till skillnad
ifrån
Baggars Stäkets vid Bo herrgård i Vämrdö socken.
Har
från uråldriga tider varit uppbyggt en värn emot de
folkslagen
som bott öster ut om havet, och flera, som tidigare föll rin
och plundrade städerna i Mälaren. År 1187 har biskop
Johan
den II blivit där sammastädes ihjälslagen av esterna.
Uti kung Knuts tid eller år 1328
testamenterades
det av Carl Oresteson eller Christerson, som sedermera stadfästes
av kung Magnus Smek, till klostret i Sigtuna. Men uti Nicolai den III:s
tid fick ärkebiskoparna i Uppsala det i besittning. Herr Amund
Algotsson
Sture, en av den gamla stureätten har år 1424 vid
Sollentuna
ting talat på Almarstäk, då nämnden vittnat, att
herr Jon Carlsson hade rätteliga ägt det, och att Amund
Jonson
efter honom ärft det, och så hans dotter Christina, herr
Amund
Stures husfrus, varför Holmen tilldömdes honom på sin
hustrus
vägnar, som huset står uppå.
År 1440 höll Claes Slau ett
lagmansting
uppå Bengt Jönssons vägnar på samma plats.
Då
lät fru Kerstin, herr Amund Stures husfru kära uppå 16
örtugar i yttra och 8 öre i Almarstäk, som var 1
markland
gammalt frälse, köpt av Olof Kogger, samt holmen,
strömmen
och färjan som förmält är. och fick där vidare
vittne och dom uppå. Sedermera blev det år 1517 på
herremötet
i Stockholm allmänneligen beslutat att dett onda nästet
skulle
nederbryta, efter det så ofta varit tiket skadeligt i
ärkebiskoparna
Jönses, Jacobs och Gustav Trolles tid, vilket och strax
därpå
skedde genom Sten Sture. Nu är det en stenhög och där
under
en enda källare, som hålles vid makt.
Stäkes Ladugård, 1 kronohemman skänktes
år
1612 åt riksamiralen Jöran Gyllenstierna under
Norrköpings
besluts villkor, men drogs åter in till kronan, som en pur
benådning
med 1683 års ränta.
Källsvik och Hamra säteri, kallas
också
Lennartsnäs, om 1 mantal, har blivit bortbytt från
Kungl.
Maj:t och kronan år 1537, den 3 januari till Anders Sigfridsson
till
Bro, men innehaves nu av salig grevinnan fru Christina Stenbocks
arvingar.
Har vacker träbyggnad, trädgård och andra utägor
med
en behgaelig utsikt.
Aspvik, en sätesgård om 4 mantal och 1
kvarn, donerades
åt herr Anders Sigfridsson under frälsefrihet den 25 juli
år
1571, men återkändes som en pur donation med 1683 års
ränta, och är nu indelt under Kavalleriet.
|
- esterna! eg. ryssar, kareler,
novogrodianer.
|
Håtuna socken
Håtuna socken har 44 7/8 mantal, varav 11 1/4 är
frälse.
Prästgården är 1 1/4 kronohemman. Uti denna socken icke
långt från Sigtuna stad tvärs över sjön, vid
en by som kallas Signils berg eller Forn-Sigtuna, skall Habors
Slätt
vara att skåda, såsom talas om i våra gamla
krönikor,
och ligger på södra sidan om en bergsudde där ingen
skog
växer och ej heller något synnerligt gräs. Den skall
vara
så kallad efter Habor, kungason från Norge, som för
sin
oryggliga kärlek till Signild, en kungadotter i Sverige, uti
hedendomen
vid pass år 222 efter Kristi Födelse blivit där uti en
galge upphängd. Därefter kallas slätten ännu idag
för
Habors Slätt.
Stephanus menar att detta icke är skett
såsom Messenius säger år 222, utan år 199 efter
Christi Börd. De danske säger att detta har hänt
på
den orten i Seland (=Själ land), som än idag kallas
Sigerstad.
Densamma orten finns hos Stephanus avritad, där Habor efter de
danskes
berättelse blivit av kung Sigar upphängd. Andra menar att
detta
har skett uppå en ort i Blekingen. Men kyrkoherden i
Ladugårdslandet
Herr Magister Johan Gustav Hallman tänker framledes visa att denna
händelse tilldragit sig vid Segersjö kungsgård i
Nerike,
såsom namnen Habors Röse, Signilds Källa och kung
Sigurs
högar eller gravställe än idag intygar.
Ett stycke norr ut från Håtuna
kyrka på Norrskog, som den nu kallas, ligger den gamla Kongshofs
Rättegångs eller Häradets Domsäte', vilket
sedermera
flyttades till Håtuna kyrka. Men nu hålles tinget i Grans
gästgivargård. |
|
Håtuna kyrka
Kyrkan står på kronogrund. Däruti ligger en adlig
fru begraven, av Ekorne-familjen, vars lik icke skall vara ruttnat,
fast
hon för många år sedan blivit död. Svepningen och
kistan är alldeles multnade, men själva kroppen med alla dess
muskler och senor är välbehållna och icke det ringaste
skadade. Hennes bror, en officer, som långt efter henne nedsattes
bredvid högra sidan om hennes lik, är helt och hållen
ruttnad,
förutom dess vänstra arm, som legat närmast intill det
andra
liket, och skall vara alldeles frisk, allteftersom Locenius i sin tid
förnummit.
Hur därmed nu förhåller sig vet jag förvisso ej.
Uti denna kyrkan är begravda: Kongl. Maj:ts Troman och
General
Major af Cavalleriet Friherren Herr Fabian Berends, som avled år
1670 den 3 maj. Kongl. Maj:ts Troman och Öfverste för ett
regemente
Västgötar, Friherren Herr Lars Axel Mörner, som
avsomnade
år 1676 den 4 december. Högvälborne Herr Carl Fabian
Mörner,
Herr Lars Axel Mörners och Fru Ebba Berends enda son, dog 1688 den
23 december, och Johan von Biuren, som är avliden år 1647
den
26 juni.
|
|
Håtuna
kungsård -
Håtunleken
Håtuna kungsgård har fordom legat icke långt
öster
ut från kyrkan, där ännu gamla källargrunder skola
finnas, fast föga annat än namnet är kvar. Samma
ställe
innehas nu av åtta bönder och kyrkoherden för 5 marker
och 8 örtugar land. På detta gamla Håtuna hade kung
Birger
Månsson sin boning, vilken måste lösa in denna
gård
av greve Gerhard af Holsten, som erhållit den efter sin syster
Hedvig,
kung Magnus Ladulås' drottning. Där blev denne Birger av
sina
bröder, hertigarna Erik och Valdemar, år 1306 den 29
september
genom list tillfångatagen, och förd med sin drottning i
fängelse
på Nyköpings slott, vilket han så hämnade, att
dessa
bägge bröder måste svälta ihjäl på
samma
slott. Då var en usel tid i landet, varav ordstävet:
Nyköpings
Gästabud och Håtuna Lek
hava gjort
många kinder blek.
Kung Birger sålde sedan denna gård till
ärkebiskop
Nils eller Uppsala domkyrka år 1311, men den återtogs av
kronan
tillika med andra kyrkogods år 1527. I denna socken finns
allenast
fångskog, en del äga fiske uti Bondekroken, åkern
är
tämligen god, liksom en bördig ängsmark. Nu är
där
följande säterier och gods:
|
|
| Aske,
som har vacker träbyggnad,
en stor fruktträdgård, god åker och äng,
består
av fyra hemman, det första om 20 öres land och 20
penningland,
det andra om 7 öresland. Det tredje om 25 1/4 öre. Det
fjärde
om 19 5/8 öresland med nio torp därunder. Salig Greve Jacob
De
La Gardie har tillbytt sig denna egendom, utom den fjärde som
Salig
Greve Jacob De La Gardie köpt med 4 1/2 procent. Kammarrådet
Herr Drufwa är nu ägare därtill.
Håtunaholm, bredvid sjön Mälaren har
ett vackert
stenhus och stora träbyggningar, en ljuvlig trädgård
med
blomsterhus uti, god bärande åker och äng, samt fiske
uti
Bondkroken. Träd är satta på båda sidor om
vägen
från gården ända upp till kyrkan. Denna gård
är
1 1/2 Hemman stor. Salig Fru Ebba Berends har bytt denna gård
till
sig, men nu ägs den av Herr Baron och Översten Cronstierna.
Hammarby om 3 mantal, har en god äng och
åker. Salig
Fru Ebba Berends har tillbytt sig denna gård. Nu ligger den under
bruk med Håtunaholm, och har samma ägare.
Nyborg ligger invid en vik, som löper från
Mälaren
och kallas Ullfiälen. Här finns ett två våningar
högt stenhus och tvenne vackra flygelbyggnader av trä, en
väl
inrättad trädgård och en all` som går från
gården så långt som gärdet räcker. Nyborg
har
god åker och äng, skogen går ända in till
Håbo
Härads Allmänning. Detta har fordom varit ett
Ulfsparresäte,
och innan det blev byggt till säteri, har tvenne bönder bott
där, då det kallades Nyby. Det består av 2 mantal, och
innehas nu tillika med Ladugården Väckeby av Hovkanslisten
Herr
Johan Hindric von Kocken.
Skällsta gård har en vacker träbyggnad
och består
av 21 öresland och 21 penningland med tre torp därunder.
Guvernören
Herr OliveCrantz har fordom varit ägare både till denna och
det förut omnämnda Aske säteri. Sedan har Salig Greve
Jacob
De La Gardie tillbytt sig densamma, men nu för tiden innehas den
av
Bankrevisoren Herr Peter Fehman.
Tibble som är annex
till Håtuna
Gäld, kallas Håtuna-Tible (nu Håbo-Tibble) till
skillnad
från Skogs-Tible uti Hagunda härad. Kyrkan står
på
kronogrund. Socknen är 27 1/2 mantal stor. Halva socknen har god
timmerskog,
och en del av inbyggarna äger fiske uti Skarfven. Eljest är
där
överallt en tarvlig åker och äng.
|
|
| . |
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|