Här kan det vara plats för en liten sammanfattning.  Förutsättningarna har utförligt skildrats i föregående info97-2 och återupprepas inte här.  Hur avlöpte det hela? Vilka lag deltog i de vikingatida idrotterna? Vad hade hantverkarna att bjuda på? Vilka stod bakom arrangemanget? Första dagen bjöd på dåligt väder. Starten av idrottstävlingarna uppsköts därför till lördagen. På morgonen hade emellertid närmare 100-talet skolbarn anlänt. Innan regnet började på allvar kunde de titta närmare på tre vikingaskepp som låg förtöjda vid bryggan och ta del av det som bjöds i och kring marknadstälten under de tre dagarna.

Mycket skickliga hantverkare Vid ett 10-tal marknadstält i vikingatida utförande kunde vi studera forntida hantverk såsom smide, träsnideri, keramik, skinn- och läderarbeten och andra forntida tekniker. Här fanns praktfulla hjälmar, knivar, yxor, spjut och mängder av prydnadsföremål och smycken. Janne Jonsson från Överfors vikingatida hantverk var kvalitetsansvarig och hade samlat hantverkare från Danmark, Island, Grönland, Skåne och Stockholm. Kristina Steen från Bro demonstrerade vikingatida maträtter.

Forntida musikinstrument När regnet tog till på allvar kunde alla barnen rymmas i det stora "långhuset", dvs fem verkstadstält som Svea livgarde ställt upp med, för att få en förnämlig lektion i forntida musik. Per Runberg och Violina Juliusdotter bjöd inte bara på mungiga i olika format. Här fick vi lyssna till exempelvis tagelharpa, en föregångare till nyckelharpan, men flera hundra år äldre. De spelade på ko- och gethorn, trälurar, näverlurar, videflöjter, spilåpipa och pipsäck, dvs säckpipa. De sjöng ålderdomliga sånger (med många verser).

Vikingafartygen Det gotländska tävlingslaget Akagarn hade med sig sitt skepp Langsvajge. Där fanns också en mindre båt från Härjarö. Den ägs av skepparen på vikingabåten Aifur som for till Novgorod - Kiev för ett par år sedan. Praktfull var den restaurerade Viking Plym, båten som användes vid invigningen av de Olympiska spelen i Stockholm 1912. Trots att det bara var byggt i halv skala var det större än de båda övriga.

Tävlingarna på Stäksön
Första årets tävlingar omfattade en 10-kamp mellan fyra lag, där minst en deltagare skulle vara kvinna. Lagen var "Hög" från Skåne, "Akagarn" från Gotland, "Tören" från Södertörn och ett hemmalag från Upplands-Bro/Järfälla. Man tävlade i bågskytte, dragkamp, stångstötning, ridning, stavhopp på längden (att ta sig över ett vattendrag), brottning, stenkastning, bära sten, löpning och stående höjdhopp. Segrade gjorde det erfarna laget från Akagarn från Gotland.

Förövning inför nästa års utvidgade Assurspel
Årets arrangemang kan ses som en förövning inför nästa år, då utvidgade arrangemang kring Assurspelen avses bli ett inslag i Kulturhuvudstadsåret.

Arrangörer
Bakom Assurspelen har stått Upplands-Bro kommun, Historiska museet, Svea Livgarde, Hemvärnet i Upplands-Bro och Järfälla, LIONS i Upplands-Bro, Viking Heritage, hantverkare, vikingaföreningar, UKF och Almare-Stäkets herrgård (markägare). Initiativtagare och huvudansvarig har varit Thore Isaksson, Kultur 1743. Curt H Dahlgren var konferencier. Ansvarig för de praktiska arrangemangen med anslutningsbussar och transporter av material m.m. var Bengt Kjellberg.

 Åter till Första sidan          Ämnesområden          Rapporter

Upp

Vår musikaliskt-historiska "show" gavs i fyra föreställningar för c:a 250 åhörare. Endast den sista annonserades för medlemmar och allmänhet. Fredagens två föreställningar var abonnerade av Upplands-Bro kommun, och vi kunde glädja oss åt att se 150-talet tjänstemän och kommunalpolitiker bland åskådarna.

Historiska museet hade ställt sin filmsal till vårt förfogande. Resan genom 16 sekler genomfördes med hjälp av skådespelare och sångare mot en bakgrund av ljud- och bildspel. I 9 scenbilder kunde vi följa vad en grupp romare i sina vita togor upplevde när de färdades genom våra bygder från Rösaring på 800-talet fram till år 2000.

Romarnas roll utfördes av en mycket välklingande sånggrupp från Handelshögskolan i Göteborg. De avslutade varje scen med en för ämnet anpassad sång. Ett antal unga amatörskådespelare från Upplands-Bro gjorde mycket bra ifrån sig i de dramatiserade avsnitten. Manskvartetten Bro d´River Boys framträdde som sjungande munkar, senare som kroggäster tillsammans med Bellman och som Barbershopsångare i början av 1900-talet.

Scenerna bands samman av en speakertext i munnen på den romerske auguren som ledde ressällskapet genom seklerna. Som ett överraskande inslag i 1800-tals-scenen marscherade en grupp från Svea livgardes Musketerare in i salen och genomförde disciplinerad vapenexercis med gamla vapen.

Föreställningen inleddes med en tidsbild från goternas belägring av Rom, då auguren förutspår Roms undergång, men också ser framför sig hur ett nytt samhälle skall uppstå. Från fruktbarhetsdyrkan vid Rösaring kommer ressällskapet till Sigtuna, där de möter Olov Skötkonung och hans dotter Ingegerd, som mot sin vilja blir bortgift med Jaroslav i Kiev. Hon slutar sin bana som ryskt helgon (vars historia vi får ta del av i sin helhet vid UKF:s föreläsning 22 okt, då Rune Edberg berättar om sin nyligen framtagna skrift).

I Kungsängen möter det romerska sällskapet plötsligt en förnäm dam, det är Christina Mörner, som berättar om hur hennes man Anders Körning dödats i det 30-åriga kriget och hur hon inbjudit rikskanslern Axel Oxenstierna att bevista begravningen i Kungsängens kyrka.

Krogmadammen på ön Koffsan berättar livfullt för sina gäster om Linnés besök när plötsligt Bellman dyker upp och tillsammans med några sångarbröder sjunger visan om den dygdiga Susanna, som drabbades av sextrakasserier från sina andliga ledare, när hon badade i sin egen trädgård.

På Tibble gästgivargård (i Kungsängen) berättar en officer om förlusten av Finland 1809, då plötsligt några musketerare marscherar in och gör vapenexercis. Därefter får vi följa den industriella utvecklingen genom 1800-talet från kanal- och järnvägsbyggen till telefonen. Vi får en livfull skildring av Stockholmsutställningen 1897 då nymodigheten Varm korv lanseras.

I slutscenen är vi vid Kungsängen station, där läraren och kantorn Oscar Sjölander berättar om hur han organiserade lantarbetarna fackligt och hur han som riksdagsman verkade för att statsystemet skulle avskaffas, vilket sker 1945. Auguren konstaterar slutligen att romare och germaner år 2000 lever i endräkt och att han beslutat att lämna ressällskapet och bli medborgare i den nya tiden. 

Skådespelare: Bengt Borkeby, Anna Dahlgren, Curt H Dahlgren, Henrik Dahlgren, Lisa Edman, Göran Jelenius, Fredrik Nilsson, Börje Sandén, Jessica Sidén
Svea Livgardes Musketerare under ledning av kapten Sten Aleman Sång:
Göteborgs Handelshögskolas Gosskör. Johan Agaeus, Henrik Dahlgren, Magnus Kempe, Johan Lannering, Jonas Larsen, Jonas Pettersson
Bro d'River Boys: Olle Svennberg, Bo Berglund, Per-Olow Karlsson, Börje Sandén

Dessa Upplands-Bro-dagar ägde rum i samarbete med Historiska museet, som ställde upp med guider, som visade Guldrummet (med bl a Ekhammarsfiguren, som ingår i kommunens logotype. Vid entrén till Guldrummet står en av de två praktfulla runstenarna som flyttades från Torsätra när militären gjorde området till skjutfält.

Ett tack till Armémuseum, Svea Livgarde, Sigtuna Museum, Upplands-Bro kommun, Järfälla kommun, m fl som möjliggjort projektets genomförande. 

 Åter till Första sidan          Ämnesområden          Rapporter

Upp