|
Projektbeskrivningar
- med lokalhistoriskt
intressanta inslag UKF:s
Startsida
Forskning - Metod - Teori
Lokalhistorisk forskning
före
UKF
....................................................................................... _ Läsa kartor med dåtida ögon - Kommentarer till en serie enskilda kartor _ Arabiska mynt från vikingatiden visar vägen genom Sverige!
_ Att göra historia av legender - Tolka gamla texter - teori och praktik _ Adam av Bremens berättelse om Nordens geografi - Märkliga iakttagelser av felaktiga översättningar och utelämningar av latinska ord ger texten ett innehåll som inte överensstämmer med Adams budskap Länk till NYSKRIVEN översiktlig presentation - augusti 2012 Artiklarna 1 och 2 och sammanfattning i Artikel 3 Frågorna till universiteten hösten 2012. Alla har ännu inte svarat! Svårt? Läs frågorna. _ Väderstrecksproblematiken i isländska sagor - en myt på väg att avlivas? _ Olav Haraldssons seglats i Upplands-Bros farvatten _ Vad hände egentligen år 1809? - krig, revolution, regeringsform med lokalhistorisk infallsvinkel - riksdagens sätt att lösa sin största konstitutionella kris efter tre veckor utan grundlag! _ Dalupproret 1743 - en demonstration för offentliggörandet av riksdagsprotokollet som berättar hur det gick till när Sverige öppnade krig mot Ryssland. _ Krönikespelet om Almarestäket - 1502-1520 - ej Scenversion 4 ärkebiskopar 8 scener _ Fornsigtuna - inte bara en forntidsfråga. Obesvarade frågor om dess medeltida historia _ Ur domstolprotokollen för Bro häradsrätt Ingångar till några tidigare studieobjekt _ Kortfattad beskrivning av äldre forskningsobjekt _ Forntida kultplatser \ Rösaring Tacitus text med Per Perssons utförliga kommentarer (1929) 40-sid pdf \ Lilla Ullevi - guden Ull - arkeologisk undersökning bekräftar äldre ortnamnsforskning \ Härnevi - gudinnan Härn - skålgropar med forntida och sentida användning \ Fornborgen som blev kultplats - Dragets fornborg - Arkeologiska undersökningar _ Upptäckten av märkliga forntidsvägar - ridvägar - vid Draget _ Kungörelserna i kyrkan _ Historiografi = historiens historia. Vad hände egentligen? "wie es eigentlich gewesen ist" _ Rålambska Samlingarna skänks till Kungl. Biblioteket KB. Projektet Gällövstas historik _ Ortsbor berättar - Utskrift av bandade intervjuer. http://www.ukforsk.se/subjekts.htm#ortsbor
Öppna artikelns länkar i Nytt
fönster ?- Högerklicka ! 1. De gamla kartorna talar
till oss - de har
något att säga nutiden
Vägen till
förståelse av kartornas budskap är i högsta grad
knuten till upptäckten:
_ att väderstreck i naturen inte nödvändigtvis är samma sak som på gamla kartor _ att den 100-åriga idén om att nordbornas väderstreck skall ändras för att stämma med verkligheten i själva verket är en myt som är okänd av dagens historiker _ att samma myt beskrivs som felaktig av islandsforskningen så sent som 1965 _ att kartritarna inte hade ambitionen att fullt ut avbilda landskapet - vilket var en omöjlighet _ att kartan inte var en slags konstnärlig återgivning som inte var värd att beaktas i nutiden _ att kartans primära uppdrag helt enkelt var att "visa vägen'' _ att Lauritz Weibulls vetenskapliga bevis för nordbornas felaktiga uppfattning varit osaklig _ Börje Sandéns inledande artikel från Kartdagarna i Jönköping 2011 (avkortad) Inledning - juni 2012 - till UKF:s artiklar om tolkningen av kartor från 14-1500-talen
Jacob Zieglers äldsta karta 1529-32; Nyare version, hela kartan; Del av kartan * Floder, dragställen och orter dominerar i de äldsta landkartorna >>> Kommentar Matthew Paris 1200-talet; * Olaus Magnus karta ur De nordiska folkens historia >>> Olaus Magnus 1567 Med kommentar 1. Med kommentar 2 * Nestorkrönikans färdväg till Kiev - alternativ väg via Valdaj >>> Vattendelaren / alternativa vägar; Två 1600-talskartor * Experimentfärden med Aifur 1994/96 samma väg som krönikan >>> Kartor 1595 och 1994/96; * Dragstället vid Dnjeprs källflöde - porten till största flodsystemet >>> Flodsystemet Dnjepr-Don-Volga; Viktigt dragställe med kommentar * När Skandinavien första gången sätts på kartan. >>> Kommentar Carignanos karta 1320-talet; Skandinavien på Carignanos karta Dulcert 1339; Viladeste 1413. Viladeste m text 1, Vialdeste m text 2 * Biskop Brasks karta över Sverige - en "rektangel" fylls med information >>> Kommentar Brasks karta * Kartor som visar tusenåriga flodvägar genom Ryssland Vikingar färdvägar finns markerade på 14-1500-talens kartor (öppnas snarast möjligt) 3. Förteckning över enskilda artiklar / kartor En svensk resenärs observationer år 1674 vid ett ryskt "båtsläpningsställe" vid Vysnij Volocok, en plats som också är utritad centralt i det förstorade avsnittet på Mercators stora Rysslandskarta från år 1595. Länk till beskrivningar av
enskilda äldre kartors innehåll. Under
framtagning
_ Litteratur
kring tolkning
av Gamla kartor och Isländska sagor
Förslag
på tolkning av en fyndkarta
Klicka
till förstoringsbar karta
Högerklicka för att visa kartan i annat fönster. Arabiska mynt
visar vägen –
för en gammal handelsväg rakt genom Sverige ! Här kommer ännu en pusselbit i min serie förslag på upplysningar som kan utläsas av gamla kartor. Själva kartan är förvisso inte gammal men den beskriver på unikt sätt vad som hände för mer än tusen år sedan. Kartan visar platser med fynd av arabiska mynt, där antalet kan variera från ett till många tusen. De största och mest omtalade fyndplatserna finns på Gotland, där nyligen en skatt på kanske 6000 mynt hittats, men större finns. Det
vi skall
fundera över är varför fyndplatserna ligger så
tätt längs den svenska
Östersjökusten och varför de är så glest
placerade i Ryssland. Vad kan
det bero på att många fyndplatser ligger
långt bort från floderna? Varför ligger de inte
vid själva floden Vi måste ha i minnet att det endast är fynd av mynt som kartan visar. Det måste alltså ha varit en mycket omfattande handel där mynt varit betalningsmedlet, och det är naturligtvis svenskar som av olika skäl kommit att lämna arabiska mynt efter sig i den svenska jorden och inte arabiska handelsmän som ”tappat” dem vid resor genom Sverige . Vi skall nog räkna med att ytterst få araber varit här. Det finns mer att läsa om denna handel på Forskningsinstitutets hemsida. Vänta gärna med att använda länken tills du tagit del ett intressant sammanhang mellan kartan med arabiska mynt och ett svenskt byggnadsprojekt från Erik XIV:s tid, dvs från mitten av 1500-talet. Strax under mitten på kartan visar myntfynden var dragstället mellan floderna Dnjepr och Dvina (södra) var. De fyra prickarna ligger där ett av de mest frekventerade dragställena låg i alla fall i början av den långa perioden av handel längs de ryska floderna. På 700-800-talen hade de arabiska folken själva tagit hand om handeln mellan sydeuropa och österlandet och då blev handelsförbindelsen via de svenska och ryska floderna längre norrut de viktigaste. Nu till det intressanta i Sverige! Tvärs över Öster- och Västergötland, dvs på bägge sidorna av Vättern, ligger fyndplatserna så tätt att prickarna går i varandra. Arabiska mynt visar att här gick en handelsväg rakt genom vårt land århundraden före Erik XIV! Denne ville få till stånd en kanal för den öst/västliga handeln som på hans tid dominerades av danskar och ryssar. Hans politik gick ut på att Sverige skulle få vara med och dela på denna vinstgivande handel. Med denna sträckning slippa man slippa havets stormar och sjörövare. En del dragställen kunde lätt ersättas med kanaler, så som senare skedde när Göta kanal byggdes.Namnet kanal kan leda tanken fel. Göta kanal är själva verket inget annat än en medeltida rysk handelsväg såsom Adam av Bremen beskriver den varjagiska (vikingatida) handelsleden mellan Nordsjön och Svarta havet. En ”kanalförbindelse” som består av sjöar, vikar, sund, floder dragställen/kanaler och hav. Historiker hävdar t.o.m. att hans påkostade och långvariga äktenskapshandel med drottning Elisabet i England ingick i ett storstilat försök att skapa en säker handelsväg mellan öst och väst. Vad handlade man med? Och det i en omfattning som alla fyndplatser tycks visa? Handel måste ha pågått under lång tid. Mynt har nästan alltid ett årtal!
/_ Litteratur
kring tolkning
av Gamla kartor och sagor
Öppna artikelns länkar i Nytt fönster ?- Högerklicka ! Att göra historia av legender Historieskrivning med vetenskaplig ambition är inte gammal, knappt 150 år. Här har sagorna ingen plats! Så har det hetat sedan 1900-talets början. Och likväl finns det mängder av historia grundade på sagor. Jag vill erinra om att människan skiljer sig från djuren genom att ha en historia - och den har vi hittat på själva. All beskrivning av vad människan varit med om är något författat. Vi vill ju ha ”en historia” att luta oss mot i tidens alla skiften. Ambitionen i de flesta fall är att historien skall vara så sann som bara är möjligt. Det har därför utvecklats metoder för att sortera bort tvivelaktigheter. Källkritik - Isländska och Latinska texter /_ Litteratur kring tolkning av Gamla kartor och sagor UPP
Väderstrecksproblematiken
- en myt Under en lång
följd av år - ända sedan jag i hembygdsboken
(1984) berättade om Olaf Haraldsons besök här, har jag
varit
övertygad om att sagatexterna väderstrecksriktningar
nöjer sig med de fyra kardinalriktningarna som kan variera up till
max 45 grader, aldrig upp till 90 grader för då är vi
ju redan inne på ett nytt kardinalväderstreck. I några
andra artiklar berättar jag mer detaljerat om hur det kan ha
gått till när idén om att
vrida väderstrecken uppkom i början av 1900-talet. I
själva verket stadfästes då en myt om nordbornas felaktiga
uppfattning om åt vilket håll norr låg. Den hade
fått sin sanktion i en vetenskaplig
artikel 1928 av ingen mindre än Lauritz Weibull. Ännu 1984
ansågs
vridningen av äldre väderstreck vara högsta sanning, men
då hade vridningen ökat till 90 grader! Det skedde i
nyöversättningen av Adam av Bremens skrift om Norden. Denna
felaktiga uppfattningen har senare övergivits av samme författare i en dansk skrift om
väderstreck i Norden.
Gemensam nämnare för Adams berättelse Artiklarnas 1-3 och Olav Haraldssons seglats i Mälaren. /_ Litteratur kring tolkning av Gamla kartor och sagor UPP
/_ Nyskriven översiktlig presentation av nedanstående tre artiklar augusti 2012 /_ Adam av Bremen - inget fel på hans väderstreck - ny tolkning av hans geografi Inledande artikel 2011-08-31 Läs gärna Artikel 2 som inledning - med sammanfattning av 1 Kan en viss tolkning av begreppet Baltiska havet ge oss ny historia? Adams definition av Baltiska havet - kontra historikers och havsforskarens definition. Adams förklaring öppnar dörren för en annan tolkning av Nordens geografi. Vad står det egentligen i hans latinska text? Första 'kartan' över Skandinavien. Sambandet mellan Adams text och medeltida seglationsbeskrivningar. Det Baltiska havet - ett 1000-årigt namn med två betydelser = Digitalt Nyhetsbrev 2011-08-24. Äldre version av Iakttagelser...... vid läsningen här ovan Äldre version utbytt 2012-07-06 Iakttagelser vid läsningen av den äldsta detaljerade geografiska beskrivningen /_ Adam av Bremen - Felaktigt utgångsläge har styrt översättningen Artikel nr 2 Anmärkningsvärda iakttagelser vid översättning och tolkning - överhoppade ord latinska ord leder till felaktig/annan översättning. Här lämnas förslag på tolkning anpassad till lokala miljön Äldre version utbytt 2012.07-07 Fler iakttagelser vid läsning av Adam av Bremens skrift /_ Sammanfattn. av artiklarna 1 och 2 - för dem som vet problematiken - Art. nr 3 Väderstrecken och det s.k. 'Baltiska havet' i Adam av Bremens berättelse från 1070-talet /_ Översiktlig presentation av ovanstående artiklar. Tillägg augusti 2012 Del A Del B Kommentarer till vissa Noter i bokens notapparat. 596; 600; 611; 625; 678 av Börje Sandén Begreppet baltisk ur boken Östersjöregionen år 2004 av Anders Fröjmark. Belt-havet som segelled finns kvar i 1500-talskartor Kritisk granskning av vissa vedertagna uppfattningar om vad Adam har velat berätta. Ripheiska bergen /_ Citat / aktuella forskares artiklar - källor Nordbornas påstådda felaktiga uppfattning av väderstrecken. L. Weibull bevisar att så är fallet (1928). Ur Geo-etnografiska inskott och tankelinjer hos Adam av Bremen: Weibulls indirekt ändrade ståndpunkt (1931) Början av "...inskott och tankelinjer Lantinska texten, Bernhard Schmeidler 1917, urval 20 sidor Adams text i svensk överssättning 1984 Adams text i 1718 års översättning Birger Nermans tolkning av isländska sagor: Fornvännen 1919; STF 1922 Tunberg - Baltiska havet Nordenskiöld-Ottar-Vita havet /_ En förstudie kring nordbornas väderstrecksbegrepp - bakgrunden till Fylligare redogörelse (temporär) Exempel på hur Lauritz Weibull lyckats leda i bevis att nordborna inte visste exakta riktingen mot norr. Adam av Bremens påstådda dåliga uppfattning av väderstrecken i Norden dominerade i ca100 år /_ Artiklar om bl.a. väderstrecken i Snorre Sturlassons Heimskringla ur UKF:s Nyhetsbrev. Del av projektet om Adam av Bremen. Vad hände egentligen när vikingen Olav Haraldsson besökte Upplands-Bro för 100 år sedan. Att göra historia av forntida legender - är det möjligt? Ur Nyhetsbrev 2011:2 /_ Litteratur kring tolkning av Gamla kartor och sagor UPP Olav den heliges saga Sagan fick en framträdande plats redan när jag arbetade med hembygdsboken Det hände i Upplands-Bro (1984). Sagan finns i några olika originalversioner direkt efter isländska handskrifter. En av dem - den äldre - berättade om ett Stocksund vid Skarvens utlopp till havet. Det namnet används än i dag på vattendraget norr om Stäket. En yngre och kortare version nämner bara ett smalt sund med namnet Stocksund på en plats där allt regnvatten i Svitjod rinner forsande ut i havet. Den sagan nämner också två väderstreck som passar in i de geografiska förhållandena vid Stäket, men inte vid Stockholm, dit forskningen traditionellt velat placera sagans Stocksund, eftersom det var där vattnet forsade ut i havet, när sagan först blev känd i Sverige på 1600-talet. Vad man inte visste på 1600-talet var att Mälaren på Olav Haraldssons tid var en havsvik som således var en del av nuvarande Stockholms skärgård. För tusen år sedan kunde man ta sig båtledes genom minst fem olika sund i skärgården fram till Stäket. Sagans Stocksund var således inte Norrström. Genom att bl.a. ändra på sagans väderstreck med 90 grader vid översättningar har man velat få berättelsen att passa in på Stockholm. En akademisk institution menar att väderstrecksproblemet inte finns, en annan hävdar - med uttrycket "anser" - så sent som 1992 att det är Norrström som är sagans Stocksund. Kort sammanfattning 2013-01 av debatten Snorre Sturlasons berömda skildring av Olaf Haraldsons seglats i "Lagen" De bägge sagorna ger oss många historiska detaljer. Artikeln i Nyhetsbrevet 2011-1 beskrev kortfattat problemställningen och argument för en tolkning som visar att händelsen bör ha ägt rum vid Kungsängen-Stäket. Men det behövs mycket mer för att ändra på en hundraårig tankegång. Ett stort fartyg reagerar som bekant långsamt när kaptenen vill ändra färdriktningen. Han måste förbereda kursändringen i god tid. I vårt fall med texter måste ett antal fakta vara fast förankrade i medvetandet hos den som vill försöka förstå dunkla, ibland missvisande sammanhang. Argumenten kan liknas vid byggstenar i ett teoribygge som vill leda fram till en hållbar struktur i den nya byggnaden. Aderton sådana byggstenar ingick i del 2 av förra numrets artikel, den som finns på hemsidan i artikeln: Olav den heliges seglats i ”Mälaren” åren 1007-08. Några av de mest grundläggande stenarna vill jag nämna här innan vi går att presentera själva händelseförloppet så som det framgår när man slår ihop de två viktigaste sagorna i artikeln Två sagor – En händelse. Några viktiga grundfakta för bedömningen av händelseförloppet. _ Det finns en framträdande olikhet mellan de två sagorna. Endast den yngre sagan – Snorre Sturlasons sammanställning från flera äldre sagor – säger att Olaf var tvungen att gräva sig ut till havet. Hur har den uppfattningen uppkommit? _ Bägge sagorna säger att platsen för händelsen var där det namngivna vattendraget via ett smalt sund rann ut i havet. _ Havet började inte i Stockholm för 1000 år sedan. Mälaren blev inte permanent insjö förrän i slutet av 1200-talet, ca 250 år efter Olaf Haraldsson besök. _ Sagorna säger att vattendragen – Lagen resp. Skarven - svämmade över vid vårfloden. _ Den akademiska forskning säger att sagans beskrivna vattendrag är nuvarande Mälaren vilket innebär orimligheten att havet skulle ha svämmat över när det regnade i Svitjod _ Det skulle också innebära att de skulle ha plundrat Mälarens bägge stränder. Men plundringsvärda samhällen i den stora skärgården, som alltså även innefattade nuvarande Mälaren, fanns inte, förrän sunden vid Gamla stan blev enda inloppet som kunde pålas med stockar för att hindra plundrare att ta sig in i landet. På Olafs tid fanns minst fem öppna sund som ledde in mot Svitjod. Meningslöst att då anlägga samhällen utanför Svitjod. Ander Ödmans arkeologiska undersökningar kring Helgeandsholmen bekräftar att det inte fanns någon fast bebyggelse i närheten av nuv. Stockholm och Norrström uppkom först på 1300-talet. _ I boken Storstockholms bebyggelsehistoria (2. uppl. 1991) av Ingemar Johanssons skiljer författaren noggrant på sagans ord och det verkliga förhållandet. _ Även Jonathan Lindström markerar att Snorre Sturlassons saga inte stämmer med verkligheten i boken Stockholm från början (2012) Han framhåller särskilt alteranativet Stäket i Upplands-Bro. Öppna artikelns länkar i Nytt fönster ?- Högerklicka ! Den här länken leder till en presentation, där sagornas visas "parallellt" stycke för stycke. Man ser likheter och olikheter. Det samlade resultatet ger många lokalhistoriskt värdefulla detaljer. De inlagda kommentarerna är en förkortad version av de som finns i den stora artikeln om seglatsen i våra farvatten för 1000 år sedan. I en rad artiklar i UKF:s Nyhetsbrev och på dess hemsida har jag genom åren framfört min åsikt. Den ursprungliga versionen har uppdaterats åtskilliga gånger. Den finns både i en längre och en kortare version på hemsidan, bägge med länkar som leder till såväl texter som kommentarer: ........................................................................................................................... Olov den heliges seglats i "Mälaren" åren 1007-08 - längre artikel Vad hände egentligen år 1007-08 - kortare artikel Två versioner av Olafs saga - En händelse. Du kan "parallelläsa" avsnitt för avsnitt /_ Litteratur kring tolkning av Gamla kartor och sagor (Litteraturförteckning med det material som UKF har tillgång till.)
Dalupproret 1743 - en demonstration för offentliggörandet av riksdagsprotokollet som berättar hur det gick till, när Sverige öppnade krig mot Ryssland. / Hur blev en mycket allvarlig rikspolitisk händelse ett ämne för lokalhistorien i Upplands-Bro? / När ändrades historieskrivningen så att "Stora daldansen" blev Dalupproret 1743? / Hur kunde ett uppror sedan förvandlas till demonstration? / När uppkom demokratins grundidé om att riksdagsmän skulle vara ansvariga inför sina väljare?/ / Hur kan en modern historisk avhandling om "politisk kultur", med Dalupproret 1743 som exempel, missa att behandla huvudfrågan i demonstrationen, nämligen utformningen av den representativa demokratin, i vilken svenska bönder och borgare begär att deras riksdagsmän skall vara ansvariga inför dem som valt dem? Ovanstående frågor aktualiserades på nytt i samband med den diskussion som uppkom i några pressrecensioner, efter Karin Sennefelts avhandling "Den politiska sjukan - dalupproret 1743 och frihetstida politisk litteratur" år 2001. Frågorna hade lyfts fram år 1993 i UKF:s bok om Dalupproret 1743 i Del 3 av serien Vad hände egentigen? Boken fick en mycket positiv beskrivning av prof. Alf Åberg i SvD:s "Under strecket", som konstaterade att det inte handlade om ett uppror utan om en demonstration. Karin Sennefelt konstaterade att UKF:s bok var den enda sedan 1930-talet som behandlat ämnet i ett rikspolitiskt perspektiv. Trots att händelsen i doktorsavhandlingen 1930 fått beteckningen "Dalupproret 1743" fanns den inte upptagen i Nationalencyklopedin under bokstaven D (1990). Jag misstänkte att den skulle återfinnas under bokstaven S. När utgivningen kommit så långt åt 1995 löd NE:s ord: "stora daldansen, vedertagen men till sitt ursprung avsiktligt nedsättande benämning på ett bondeuppror som utgick från Dalarna 1743, mer korrekt benämnt dalupproret 1743." Sista meningen i min bok 1993 löd: "Det kan dock vara värt att lägga märke till att dalupproret 1743 i ett uppslagsverk av detta slag kommer att beskrivas under ett förklenande - och dock vanligt - uttryck". Öppna artikelns länkar i Nytt fönster ?- Högerklicka ! Nedanstående "Register över artiklar på hemsidan" innehåller 26 artiklar i ämnet Här några exempel: Lyssna när Börje Sandén läser de 6 första minuterna av den banbrytande boken Alf Åberg: Nytt ljus över Daldansens blodbad Börje Sandén: "Stora daldansen" i nytt historiskt ljus Tibble-dokumentet: Sex frågor till regeringen/riksdagen. Tibble gästgivargård 19 juni 1743 Beslutsordning när Sverige förklarade krig mot Ryssland 1741 - enligt Fyxells undersökning Nytt förord år 2001 inklistrat i UKF:s bok: När Sverige är ordförandeland i EU. Principalatsläran- en grundbult i den representativa demokratin Register över 26 artiklar på hemsidan
Ursprungsmanus - hela historien från 1502 t.o.m. Blodbadet Scenversion var nedbantad till sista ärkebiskopens tid Länk till PDF-fil KRÖNIKESPEL OM HÄNDELSERNA KRING ÄRKEBISKOPSBORGEN VID STÄKET Den
nationella frigörelsen - folkrepresentationens födelse Manusversion
1986-03. Börje Sandén 1.
Klockargården i Näs 1520 - strax efter Stockholms blodbad. 2.
Riksmötet på Nääs äng - 5 juni 1502 3.
Tingsplatsen vid Bro kyrka - sept/okt 1515 4.
Hos Gustav Trolle på Stäket - augusti 1516 5.
Sten Stures läger utanför Stäket - slutet av 1516 6.
Belägringen av Stäket - 10/3 1517 7.
Jul på Granhammar 1517. 8.
Stäkets krog. mars 1518 SAMMANFATTNING
av innehållet i KRÖNIKESPELET Krönikespelet
börjar några dagar efter Stockholms Blodbad.
Första scenen ger en
repetition av det allmänt kända historiska
händelseförloppet
kring Stockholms
Blodbad. De
följande scenerna skildrar i kronologisk ordning sådana
händelser som leder fram
till blodbadet - med särskild hänsyn till lokala
förhållanden. Krönikespelet
avslutas med en scen förlagd till Stäkets krog
1518 under pågående
rivning av slottet. KRÖNIKESPEL
= BYGDESPEL, så till vida att alla spelplatser finns
i bygden kring
Stäket STÄKET
SYMBOL FÖR: _
Sveriges
självständighet växer fram - NATIONELLA FRIGÖRELSEN _
FOLKETS
seger över ARISTOKRATIEN _
Sture
får FOLKMENINGHETENS stöd att handla mot RIKSRÅDETS
beslut _
Den
svenska FOLKREPRESENTATIONES FÖDELSE. _
STATENS
seger över KYRKAN _
Påvens
makt bryts (Sverige
bryter med dåtidens Europeiska Gemenskap)
|
