| Befolkningsutveckling
- prognoser, diverse statiska upplysningar Några samlade fakta om kommunen Upplands-bro från 1952 och framåt /lokalhistforsk/statistik./statistik.htm UKF:s Startsida
Statisktik
åren 1951 - 2010 Några historiska fakta om Storkommunen Upplands-Bros tidigaste historia Samlade av Börje Sandén - Upplands-brobo sedan 1952 Upplands-Bro kommun - "storkommunen" började sitt liv 1 jan.1952. De 4 socknarna Bro, Låssa, Stockholms-Näs (Kungsängn) Västra Ryd i Bro härad slogs ihop med de 2 socknarna Håtuna och Håbo-Tibble i Håbo härad. Bro och Låssa socknar hade tidigare gått samman i Bro-Lossa kommun. De övriga socknarna var egna kommuner. Det var således i själva verket 5 kommuner som slogs samman till 1 kommun i den stora kommunsammanslagningen i landet 1952. Upplands-Bro är tillytan en av allra största norr om Stockholm men var 1952 en av de minsta när det gäller invånarantalet. Det var bara 3609 personer i de 6 kyrksoknarna och antalet skulle bli ännu färre innan befolkningskurvan började stiga. 1955 var var den nere i 3453 Det kan vara intressant för nuvarande Uppland-Brobor att veta hur det moderna Upplands-Bro skapades. Därför berättar jag nu hur vi som bodde här upplevde sitationen mot bakgrunden av de framtidsprognoser som samhällsbyggarna arbetade efter. Före storkommunens tillkomst 1952 hade befolkningstalet varit högre. I takt med en ökande mekanisering av jordbruket, som var kommunens huvudnäring, minskade befolkningstalet successivt. När jag kom till Upplands-Bro 1952 fick jag veta att det tidigare hade det varit så många arbetare på de stora herrgårdarna att man hade kunnat ställa upp egna 7-mannalag för turneringar i - just det - den inofficiella gärdsgårdsserien. Min fråga om saken föranleddes av att jag på Önsta och Ådö fått se delvis nedrasade fotbollsmål. Innevånarantalet i de 6 socknarna för åren 1889 - 1974 1889 4 687 1899 4 542 1909 4 643 1919 4 681 1929 4 498 Se befolkningsstatistiken för de enskilda socknarna 1889 - 1974 1939 3 753 1949 3 708 1959 3 889 1964 5 519 1969 8 531 1974 13 976 Under mina första år som lärare gällde fortfarande 1919 års undervisningaplan där ämnet hembygdskunskap dagligen stod på schemat för årskurserna 3-6 som undervisades samtidigt. I de högre klasserna fanns också geografi, historia och naturkunnighet. I det lilla samhället blev man snart bekant med dem som kunde bygdens historia. Redan i mitten av 50-talet hade jag börjat intervjua ortsbor med bandspelare och kunde på så sätt bygga upp en faktabas. Kyrkvärden, som hade gått i skolan i början av 1900-talet, kom och berättade om hur det var i skolan på hans tid. Han tog mig snart med till landsarkivet i Uppsala och det ledde så småningom vidare till folklivsarkivet där lokala minnen fanns samlade. Under perionden 1968-1996 höll sig kommunen med en kulturnämnd. Den kom att uträtta mycket forskandet i bygdens kulturarv. Förutom många enskilda projekt statardes 1977 det stora 3-åriga Hembygdsprojektet som syftade till att att skapa en ny hembygd åt de många svenskar och utlänningar som fått sin bostad i Upplands-Bro. Läs mer om Hembygdsprojektet Den kommunala förvaltningen i början av 1950-talet 1982 hade jag erbjudits ett halvt års betald ledighet från min lärarbefattning för att skriftligt sammanfatta de studier i bygdens historia som jag påbörjat redan under 1950-talet för att få material i undervisning i ämnet hembygdskuskap. Vid förberedelserna för manuset till hembygdsboken Det hände i Upplands-Bro ville jag få en uppfattning av hur många som arbetade i kommunens tjänst under de allra första åren. Den kommunala förvaltningen sköttes första tiden av en kamrer anställd på deltid med ett årsarvode på tio tunsen kronor, och med en "kommunalingenjör" på heltid. Den största tjänstemannasstaben var ca 25 lärare, men de var statligt avlönade. Deras löner utbetalades av en överlärare som förutom viss undervisning även ansvarade för skolkontoret. När jag 1982 frågade kommunkansliet hur många som var kommunalt anställda fick man så småningom fram ett drygt 15-tal personer som stått på lönelista de åren. Det var 6 vaktmästare, 4 skolsköterskor, 5 kontors och vårdpersonal och några "kommunalarbetare" - oklart hur många av dessa som hade heltidslön. 1982 såg det annorlunda
ut: ca 2400 löner hade utbetalats, nästan 1000 för
socialen (inkl. barnstugor)
"Miljonprogrammet" och dess efterverkningar Under 1960-talet drogs det s.k. miljonprogrammet igång för att eliminera den stora bostadsbristen i Sverige. Det behövdes ca 1,5 miljoner nya bostäder i Sverige. Pengar fick man genom de nybildade AP-fonderna. Här råkade Upplands-Bro illa ut. Det var nämligen Regionplanekontorets beräkningar som låg till grund för planeringen av bostadsbyggandet i kommuen. Jag har fått intrycket att det var en tröghet i systemet som gjorde att man inte i tid hann ändra på prognoserna och planeringena när det redan 1963 stod klart att militären skulle lämna Järvafältet och flytta till Kungsängen. 1965 drogs miljonprogramsbygget i Råby igång. 1962 hade det blivit klarsignal för den jättestora villastaden vid Granhammar med bostäder för 20 000 personer. Men snart skulle Järvafältet, militärens övningsfält, bli ledigt för bebyggelse. Det förstod man när staten 1964 förvärvat Granhammar och beslutat att flytta Svea livgarde till "Kungsängenfältet". Ganska snabbt kom bebyggelsen igång i Tensta och Rinkeby i utkanten av Järvafältet. Så småningom skulle också gården Kista och byn Akalla bli stora stadsdelar. Men därom visste man ännu inget och planeringen för vår kommunen fortsatte som förut. Kommunledningen skulle senare hävda att man alltför mycket litat på Regionplanenämndens beräkningar beträffande Stockholmsområdets förestående expansion. Det har senare framhållits att regionplanerarna hade skapat helt orealistiska prognoser, som nämner en befolkningsökning i Upplands-Bro till mellan 80 000 och 100 000 invånare omkring år 2000. Så kommunen kan inte ensam lastas för felinvesteringarna. Se förre stadsarkiteten Hans Matells "Testamente" vid sin avgång 1969: Kort sammanfattning av Börje Sandén Inledningen av "Testamentet" En optimistisk översiktsplan I en översiktsplan för Bro - Nygård (KF) - Kungsängen räknar kommunen med att Kooperativa Förbundets stor-satsning på Upplands-Bro skall fullföljas. En verksamhet som skulle omfatta mycket mer än bara de lagarbyggnader vi ser idag vid Nygård. Men det var bara KF:s lager som kom till stånd och kommunen stod med en överkapacitet av bostäder i Råby. Sent omsider tvingades man riva ca 300 lägenheter. Man levde ännu 1971 i den tron att de storstilade planerna kunde bli verklighet när man flyttade större delen av kommunförvaltningen till hyrda lokaler i Tibble-huset i Kungsängen, som man såg som provisorium tills kommunen skulle få bygga sitt eget stora kommunhus vid ett tänkt centrum med pendeltågstation mellan Bro och Kungsängen. Se kartan Järnvägens betydelse för planeringen och den framtida utbyggnaden av Kungsängen Om du studerat den ovan nämnda kartan med översiktsplanen får du en förklaring på varför utbyggnaden av Kungsängen började i Brunna och Tibble. 1968 hade det klargjorts för kommunen att det inte skulle bli en ny järnvägsdragning parallellt med motorvägen, såvida inte kommunen själv bekostade den. Man ser på kartan att gymnasiet flyttades från det tilltänkta centrumet vid motorvägen till sin nuvarandeplats, men i övrigt skedde bostadsbyggandet ungefär som planerat. Man kanske också anar att det tilltänkta samhällscentrumet vid Nygård inte blir av. På den nämnda kartan ligger i stället järnvägen kvar i sitt gamla läge och gymnasiets plats vid motorvägen har flyttats till sin nuvarande plats. Brunna var ett av nybyggnadsområdena som man började med. Det skulle ju inom en snar framtid ligga ganska centralt. Bibliotekets placering i Tibble var naturlig. Det var ju där den ökande befolkningen skulle bosätta sig. Samhällsplanerarna inom storstadsregionen hade naturligtvis insett att Kungsängens station låg fel i det framtida perspektivet med mellan 80 000 - 100 000 invånare i kommunen omkring år 2000. Allteftersom Kungsänngen byggdes ut skulle en allt växande procentandel av Kungsängeborna få längre väg till sin station, eftersom det där inte finns så många ytor kvar att bygga hus på. En allt mindre del kungsängenborna skulle komma att ha gångväg till pendeltåget. Var skulle de ställa bilarna? Skulle en helt överdäckad parkeringsplats räcka till? Man diskuterade om det kunde bli samma järnvägslösning som i Södertälje med ett stickspår tillbaka till Kungsängen från den plats där den nya järnvägen anslöt sig till den gamla någonstans närmare Bro. Av planskissen ser man också varför Upplands-Bro spåddes en mycket stor befolkningsökning. Strax norr om Bro skulle den sedan dess diskuterade "Förbifart Stockholm" få sin utgångspunkt genom vägförbindelsen Dävensöleden, som från Ädö skulle gå mot Södertälje via öarna Dävensö , Svartsjölandet. Dävensöleden norrut skulle ge mycket snabb förbindelse med Arlanda som påbörjades vid denna tid. De drastiskt ändrade visionerna för regionen avspeglar sig i statistiken över befolkningstillväxten i Upplands-Bro. Från och med 1982 till 2009 har kommunens befolkning endast ökat med ca 145 personer per år: från 19210 pers. till 23202 pers. Skönt måste man tycka, men hur kunde det bli så fel? Bro kom lyckligtvis som efter i utbyggnadstakten och har sina "stadsdelar" samlade runt ett centrum och dessutom stora ännu obebodda marker söder om järnvägen. Länk till Börje Sandéns översiktliga beskrivning av Testamentets inledande artikel Länk till f.d. stadsarkitekten Matells inledande artikel i hans "Testamente" från 1969 Länk till Gudrun Sandén sammanfattningar avbandade intervjuer med ca 200 personer |
| Länk till
Statistik för perioden 1951 - 2010 med ökning /minskning
år för år |
| 1952 |
3 609 |
1967 | 6 437 | |
| 1953 | 3 586 |
1968 | 6 717 | |
| 1954 | 3 522 |
1969 | 8 531 | |
| 1955 | 3 453 |
1970 | 11 044 | |
| 1956 | 3 498 |
1971 | 12 171 | |
| 1957 | 3 611 |
1972 | 12 765 | |
| 1958 | 3 809 |
1973 | 13 214 | |
| 1959 | 3 889 |
1974 | 13 976 | |
| 1960 | 3 873 |
1975 | 14 792 | |
| 1961 | 3 978 |
1976 | 15 630 | |
| 1962 | 4 186 |
1977 | 16 651 | |
| 1963 | 4 904 |
1978 | 17 812 | |
| 1964 | 5 519 |
1979 | 18 210 | |
| 1965 | 5 782 |
1980 | 18 489 | |
| 1966 | 5 943 |
1981 | 19 210 |
| Församling |
1951 |
1960 |
1965 |
1970 |
1975 |
1980 |
1982 |
| Bro |
1 290 |
1 060 |
1 882 |
4 927 |
5 324 |
6 929 |
6 838 |
| Låssa |
inkl Bro |
312 |
249 |
194 |
218 |
211 |
215 |
| Kungsängen |
792 |
1 276 |
2 550 |
5 124 |
6 800 |
7 241 |
7 999 |
| Västra
Ryd |
516 |
397 |
308 |
158 |
1 749 |
3 266 |
3 335 |
| Håbo-Tibble |
419 |
337 |
309 |
277 |
313 |
443 |
459 |
| Håtuna |
628 |
511 |
427 |
364 |
388 |
402 |
425 |
| Upplands-Bro |
3 645 |
3 873 |
5 782 |
11 044 |
14 792 |
18 489 |
19 271 |
| År |
Bro |
Låssa |
Håbo- Tibble |
Håtuna |
Kungs- ängen |
Västra Ryd |
Upplands- Bro |
| 1889 |
1 517 |
inkl Bro |
721 |
1 014 |
607 |
828 |
4 687 |
| 1899 |
917 |
520 |
671 |
1 007 |
617 |
810 |
4 542 |
| 1909 |
930 |
562 |
678 |
959 |
748 |
766 |
4 643 |
| 1919 |
961 |
619 |
660 |
935 |
734 |
772 |
4 681 |
| 1929 |
953 |
576 |
619 |
862 |
831 |
657 |
4 498 |
| 1939 |
828 |
467 |
518 |
730 |
708 |
502 |
3 753 |
| 1949 |
870 |
448 |
424 |
643 |
797 |
526 |
3 708 |
| 1959 |
984 |
378 |
344 |
556 |
1 214 |
452 |
3 928 |
| 1964 |
1 676 |
278 |
309 |
429 |
2 497 |
330 |
5 519 |
| 1969 |
3 314 |
244 |
272 |
369 |
4 144 |
188 |
8 531 |
| 1974 |
5 189 |
224 |
311 |
415 |
6 688 |
1 232 |
13 976 |
