Ur Carl Widman, Gamla röster tala, 1928

Västra Ryd.

Texten scannad från boken 95-10-12. Börje Sandén

Genom utdrag ur sockenstämmo- och kyrkostämmo-protokoll meddelas följande.

Beträffande kyrka.

1812. Till kyrkans behöriga vädrande skola spjälgrindar göras ävensom fönster till öppnande skola anbringas i kyrkan och i sakristian.

1844. Av kyrkans egna medel bestås till jul-ljus ; likväl kommer gårdarna att eclairera sina ljuskronor efter förra bruket.

1817. Till åtlydnad av K. Förordn. 16/2 1817 valdes för första gången till ledamöter i kyrkorådet f. d. Capitain högvälborne greve Herr E. A. Lantingshausen på Granhammar, ryttmästaren välborne Herr C. A. Riben på Tranbygge, Herr kamrer Lundvall på Garpeboda och Bonden Carl Jansson i Brunna. (Pastor och kyrkovärdar äro självkallade ledamöter.)

1818. Avgjordes, att den rödbruna mässhaken måtte svärtas och med nya silvergaloner förses för kyrkans medel eller om den ej därtill är duglig en alldeles ny anskaffas.

Efterföljande protokoll införes i dess helhet - till bevis om varmt deltagande församlingssinne och till prov på dåtida talekonst vid ett högtidligt tillfälle: (tal vid Hovpredikanten Öbergs jordfästning)

Protokoll hållet i lagligen utlyst sockenstämma uti Ryd sockenstuga den 18 mars 1821.

S. D. Uppå flere af Församlingens Respective och Hedervärda Ledamöters begäran, blef sockenstämma till i dag utlyst, och sammanträdde nu efter slutad gudstjenst Församlingens Ledamöter uti sockenstugan ; hvarefter Herr Grefve Lantingshausen på Granhammar, önskade att till öfverläggning först måtte komma, det ämne som han kände mäst ömmande, för samtelige denna socknens Ledamöter, nemligen vår afledne älskade pastors, Hr Kongl. Hof Predikanten L. I. Öbergs uti knappa omständigheter efterlämnade Enka och 3 små barn ; hvarvid Herr Grefven yttrade: Ingen ibland oss, som jag hoppas, lärer låta komma till den otacksamma glömskans gömmor, den märkeliga förlust som träffat Ryd och Näs Församlingar, då vi genom en tidig bortgång förlorat en redlig, och för sanningen nitälskande Pastor, uti Kongl. Hof-Predikanten och Kyrkoherden Hr L. I. Öberg. Ja! den allrådande Guden har så beslutit, och tillhör oss med vördsam undergifvenhet det emottaga. Likväl, och i följe af en billig achtning för vår i lifstiden varande pastor, hvars redlige uppsåtfulla förtjenster, ägde så rena och klara anspråk af oss alla på hjertlig tacksamhet, den han ock åtnjöt, och upptog medan Han lefde, med en den mäst värdiga blygsamhet. Men nu behöfves icke mera, än ett redligt och verksamt minne af hvad han varit, och önskar jag för min del, att detta så billiga minne, må förskaffa någon fördel för den efterlämnade Enkan, med sina 3 :ne små barn. I följe hvaraf jag proponerar Församlingens Respective Ledamöter, det vi enhälligt ingå med underdånig begäran till Kongl. Maj :t, att henne må förunnas, 2 :ne nådår, utom det ena, hvartill hon äger en laglig rätt, och att hon således kunde få åtnjuta inalles 3 :ne nådår - Ehuru väl ingen ibland oss kan vara obekant, de bevekande skäl som anses kunna föranleda till nyss nämnda underdåniga anhållan, böra vi dock icke förbigå deras anförande: Wi veta, att på den korta tid af 10 år vi ägde honom, med hvilken hjertlig upprigtighet, han ledde sina åhörare till Ljusets och Religionens sanningar, till sedlighetens och ordningens iagttagande, med hvilken outtröttelig omsorg han delade sin tid, och äfven enskild kostnad till omfattning af barna-uppfostran och fattigförsörjningen, med hvillen nit han i flere år, med egen hand, förrättade Vaccinationen, och det utan annan belöning, än ett redligt medvetande kunde lämna, med hvilken hand han spisade den hungriga, och klädde den nakna; och än mera, med hvad så sällsynt eftergift han visade vid sina Rättigheters uppbärande, och som gick till den grad att han förr eftergaf sin rätt, än att den som giva borde, skulle sakna bröd för sig och barn. Denna senare omständighet bidrager i sin mån, till de svaga villkor hvaruti Enkan med sina små barn sig nu befinna.

Uppå denna målning av ett sant förehållande, förenade sig enhälligt Församlingens Ledamöter med Herr Grefve Lantingshausen, endast med tillägg af den önskan, att Näs församlings Respective Ledamöter lämnas tillfälle att med Ryd sig förena, uti underdånig ansökning till Kongl. Maj :t, om 2:ne Extra ordnarie nådeårs anslående, för vår avledne Pastor Öbergs behövande Sterbhus intressenter; - hvarvid Församlingen Ledamöter, med undernådigt och hjertligt fölitande till Konungens nådiga afseende å den aflidnas förtjänster, och för den så inskränkta tid, Försynen gaf att omfatta maka och barn, jämte den saknad han efterlämnat, tillika få såsom ytterligare skäl anföra, det dödsfallet timat så när den 1 Maji, att endast 1/4 återstod af tjensteåret.

Slutligen anmodades undertecknad, att medelst ett utdrag, af detta Protokoll, som får tilläggas Enke-fru Pastorskans egna underdåniga ansökning, låta Ryd sockens nu förklarade hjertliga anhållan i största underdånighet inför Kongl. Maj :t framföras.

Åhr dag som ofvan.

in fìdem

Gust. I. Kihlmark.

adj . i Ryd och Näs.

E. Alb. Lantingshausen.

C. Albr. Riben.

A. Malmberg. Carl R. af Robsahm'

1821. Utsågs till vikarierande kyrkvärd en person, som efter den ord. kyrkvärdens frånfälle skulle utan föregånget val genast honom såsom kyrkvärd efterträda.

1821. Skulle beställas en röd mässhake av sammet med gyllene ornamenter.

1821. Greve Lantingshausen åtog sig att jämte Örnäs och Lerberga rotar låta denna gång bestrida rengöring av kyrkogården från stenar tills gångledslistan, som vore förlorad, bleve ånyo upprättad; ävenså beslöts, att diket på Sundlby väg och på sidan om kyrkan skulle uppdikas, för att avleda det vatten, som i så stor mängd samlar sig i jorden på kyrkogården.

1821. Anmälde v. pastor den oordning och det avbrott i den allmänna andakten, som uppkommer därav, att vissa personer mitt under gudstjänsten intaga sina platser och därigenom förorsaka ett allmänt buller i kyrkan. För att förekomma detta oskick beslöts, att hädanefter de yttre kyrkodörrarna skulle vara tillslutna ifrån början av den s. k. predikstolsversen till predikans slut.

1821. Beslöt någon förbättring av kyrkogården

1821. Gångledslistan blev genomgen och godkänd och bestämdes att vid körkdagsverken varje mantal skulle svara med ett par hästar och mindre hemmantal i proportion därefter.

1822. Ändring av ett föregående beslut att i stället för röd mässhake med guld anskaffas svart med silver, enär den förra blev dyrare och ej kan begagnas i fastan eller under sorgetiden efter någon av det kungliga huset, oberäknat att den purpurfärgade sammeten icke behåller sig isynnerhet på ställen, där bristande väderväxling nödvändigt åstadkommer fuktighet.

1824. Kyrkovaktaren Johan Lundgren, vilken hittills icke haft någon lön av kyrkan, anhöll att honom måtte tilldelas något årligt understöd av kyrkokassan, och anslogs åt honom 32 sk. B:co.

1825. Till uppmuntran för klockaren Johansson att fortfara i sitt berömliga bemödande för kyrksångens upphjälpande genom det positiv han på enskild bekostnad anskaffat till kyrkan, beslöts att han årligen får upphämta en kollekt av församlingen pingstdagens högmässa utom dem han redan har att uppbära enl. förut fattat beslut.

1826. Pastor hemställde, att nya psalmboken bleve införd vid allmänna gudstjänsten och början göras med 1 adv.; socknens jordägare och pastor erbjödo sig att inköpa och gratis utdela dylika böcker.

1827 17/6. Protokollsekreteraren i Konungens canselli C. 0. Riben inlämnade ett utdrag av testamentarisk förordning, undertecknat Negelstena den 31 mars 18z4. S. C. Iserhjelm.

Vid överlämnandet därav förklarade Riben att kyrkans förbindelse mot ett fritt användande av de disponerade 66 2/3 Rdr B :co inskränker sig till vidmakthållande av berörda sandupphöjning . . Gravplatsen togs i ögnasikte.

Det visade sig att framlidne major Stael v. Hollsteins och hans frus grav med dess uppresta minnessten är belägen i ett sammanhang med de v. Platenska och Iserhjelmska gravarna. Hela omkretsen 51 alnar.

1829. Kyrktaket förbättras med ny takspån och tjärstrykning.

1830. Lilla klockan spräckt.

1830. Greve Lantingshausen skänkt 1000 Rdr B:co till orgel.

1831. 6/2. Kontrakt med orgelbyggaren P. Z. Strand i Stockholm.

1831. Den nyvalde klockaren avlägger tro-, huldhets- och tjänsteeden.

1832. Innan det nypa orgelverket iståndsattes och invigdes, borde kyrkan invändigt till valv och väggar vitlimmas ; bänkar och dörrar med oljefärg omstrykas; altarring och omgivning ävensom predikstol i vitt marmoreras (mot nuvarande gröna färg) ; sakristia vitlimmas, nytt skåp i tre avdelningar och 2 bänkar dit anskaffas.

1832. 21/10. Sedan sista bänkindelningen i kyrkan år 1769 ha flera lokala förändringar inom församlingen förefallit och särskilt genom den nyligen slutade inre renovationen, genom korets utläggning och orgelverkets uppsättande hade flera bänkar försvunnit. För den skull vore en ny bänkindelning av behovet påkallad. Det beslöts att en dylik skulle företagas. Ett sammanträde skulle för den skull nästa torsdag middag äga rum, varvid herrar possessionater och kyrkvärdar och deputerade från varje rote skulle sammanträda för att företaga den nya bänkindelningen.

1832. 28/10 Förslag till ny bänkindelning godkändes till efterrättelse.

1832. Vid skedd besiktning befanns klockargårdens uthus tarva reparation.

1833. Överläggning om verkställighet av kyrkans reparation, som uppsköts till nästa år ; dock skulle taket och tornet detta år repareras och taket tjärstrykas.

1833. Pastor anmäler behovet av kyrkogårdens utvidgande; man trodde sig kunna avhjälpa nämnda behov genom anskaffande av balk eller fäll-lucka med hävstång.

1833. Församlingens herrar possessionater och övriga ledamöter gilla till alla delar de föreslagna huvudgrunderna för en blivande nykterhets- och måttlighetsförening, allenast med vissa förbehåll från deras sida - dock icke lämna obegagnade alla lovliga medel som kunna förefinnas till lönnkrögeriets utrotande. Man hänvisar kyrkorådet att utöver den makt och myndighet detsamma enl. författning tillkommer att med billighet tillrättavisa den av svaghet eller oförstånd felande men med stränghet bestraffa den uppsåtlige och framhärdande förövaren.

1834. Den 11/10 1829 beslutade yttre reparationen å kyrkan och tornet skulle nästa år verkställas och erforderligt virke framföras före 16/2.

1834. Tvenne murare voro antagna för mureriarbetet vid kyrkoreparationen mot överenskommen dagpenning av 1 Rdr B:co.

1834. Pastor ville göra församlingen uppmärksam på nödvändigheten att upptaga ett fönster på norra sidan av kyrkan bredvid predikstolen. Då murarna ankommit till platsen skulle detta vidare ventileras.

1834. Av överblivet virke göras bänkar utanför kyrkogården under träden.

1834. 14 /11 Överläggning att hos K. Maj :t anhålla, att detta

pastorat icke måtte vid tillsättande av ny pastor som prebende anses.

1835. Gustaf Malmberg i Viby ha e varit kyrkvärd i 20 år och avtackades.

1841. Påpekas behovet av större dike omkring kyrkogården.

1844. Påbud om sorgeringning mellan kl. 12 och 1 efter högst salig Hans Maj :t Konung Carl Johan. Beslöts att ringningen skulle bestridas av ett mantal för varje dag och då alla hemman i socken tvenne gånger efter varandra fullgjort denna skyldighet, skulle jordtorpare bestrida en ringningstur, då till varje dag trenne torpare därtill bådas . . . Till förekommande av vårdslös ringning skulle ett märke anbringas, huru högt klockorna finge ringas . . . Den som ringde sönder dessa märken skulle plikta till kyrkan 1 Rdr B:co.

1855. 2/12. Inviges en av greve Lantingshausen till kyrkan förärad svart mässhake med silverbroderi.

1859. Vederbörande arvingar efter framlidne greve E. A. Lantingshausen framställd önskan att på egen bekostnad ombygga och till kyrkans bredd utlägga den vid östra gaveln uppförda familjegraven, vartill gavs enhälligt bifall.

1863. Beslut att låta rothugga och borttaga en rad av 8 träd innerst på södra sidan om kyrkan ; anskaffas tre nya säten mellan träden gent emot dörren till kyrkan ; kyrkogården skall utvidgas åt östra sidan ; det nya stycket inhägnas med gråstensmur och efter dennas inre sida planteras lindar; upptages ett djupt avloppsdike på västra och norra sidorna om kyrkogården i riktning av det nu därstädes befintliga mindre diket ; alla buskar och träd invid kyrkans mur borttagas.

1865. Reparation av orgeln.

1866. Ärendet om kyrkogårdens utvidgning uppskjutes.

1867. Sammanringning verkställes i viss ordning från gårdarna, skall börja 1868 nyårsdagen.

1868. 13/5. Friherre Sigfrid Rålamb anhöll, att vid förestående ombyggnad av det vid kyrkans östra gavel belägna gravkoret nödigt utrymme måtte få begagnas så väl på kyrkogården som på den där invid belägna mark, som numera tillhör församlingen, att öppning måtte få göras i östra kyrkogårdsmuren och denna öppning sedermera instängas med provisoriskt stängsel, tills församlingens beslut om kyrkogårdens utvidgande kommer att verkställas, samt att de träd i gravkorets närhet, vilka kunna vara hinderliga för förenämnda byggnadsarbete, måtte få borttagas och rothuggas. Församlingen gav sitt bifall härtill.

1871. Hemställes om anskaffande av 2 kaminer i kyrkan en på vardera sidan om altaret.

1875.13/12. Ytterligare uppskov med bestämmandet av ugnar i kyrkan.

1876.21/8. Beslut om kyrkans förseende med ny värmeapparat instundande höst.

1877. 24/1. Nu är ugn insatt i kyrkan ; för uppvärmning av sakristian inköpes lämplig järnkamin; i själva kyrkan borttagas dörrarne och gångjärnen vid alla bänkarna, under sätena göras lämpliga öppningar i mellanväggarna, på det värmen må få fritt lopp, de nuvarande dörrarna till kyrkan tätas, klädas runt omkring med brunt läder, förses med lon på lämpligt sätt samt förses både på inre och yttre sidan med passande handtag i stället för låset, som borttages, varjämte vid dörrnischens inre kant sättas tvenne nya dörrar, likadana som de nuvarande och på nyssnämnda sätt klädda och försedda med lon och handtag. Ovanom båda paren dörrar anbringas mindre fönster.

1877. Beslut om ny altarring, passande prydnader på framsidan av orgelläktaren, för sakristian. och kyrkan nya fönsterbågar med dubbla glasrutor - att bänkinredningen nymålas.

1877. Frih. Sigfrid Rålamb lämnar 500 kr. till bidrag för kyrkans inre restaurering.

1878. Rappning och vitlimning i valven behöves innan målning kunde ske.

1880. Åtgärders vidtagande att förekomma den mögling, som visade sig invändigt på kyrkans murar efter den under förra årets sommar verkställda reparationen - förordas, att väggarna oljemålas.

1890. Angående borttagande av det i kyrkans närhet befintliga gamla kyrkstallet; åtgärd för upptagande av brunn vid klockare-skolgården.

1891. Valdes Joh. Ryd till kyrkovaktare och orgeltrampare.

1893. Avgick kyrkvärden Joh. Gust. Hedström i Bredsten efter 20 år.

1896. Angående förbättring av kyrkans och sakristians uppvärmning, upptagande av ett fönster på kyrkans norra sida bredvid predikstolen, flyttning av bårhuset, kyrkans reparation ut- och invändigt, kyrkans, tornets och sakristians beläggning med ny ytterbetäckning ; väggen mellan kyrkan och sakristian genombrytes och där insättes kamin.

1896. Överlåtande till statens historiska museum av gamla altarskåpet från 1400-talet.

1897. Verkställes förbättringen av kyrkans inre.

1898. Antages till särskild orgeltrampare Anton Efraim Johansson i Tillfället.

1898. Sammanringningen till gudstjänsten uppdrogs åt kyrkvaktaren och orgeltramparen från 1899.

1911. Ändring av tiden för högmässan till kl. 11 f. m.

1915. Förslag från kronofogden om kyrkoherdebostads förläggande till Stockholms-Näs.

1920. Gravöppning skulle hädanefter ske av kyrkvaktaren.

1921. Kyrkogårdens påfyllande av sand.

1926. Församlingens bekostande av kalkstrykning av tak och väggar i sakristian och vapenhus.

1927. Anbud från enskild person att bekosta rengöring och kalkstrykning av kyrkans innertak och väggar.