Ur Carl Widman, Gamla röster tala, 1928

Västra Ryd.

 

Sockenförhållanden under gångna år.

1820 års pastor meddelar om Ryd följande.

"Skola är nyligen grundad genom medel från den s. k.  barmhertighetskassan, och boningsrum, potatistäppa och vedbrand åt lärare har anslagits av greve v. Lantingshausen."

     "Fattigstugan rymmer 8 personer, som där njuta underhåll genom sammanskott av mjöl och genom penningar ur fattigkassan förutom det att 8 fattiga, spridda i socken på enskilda rotar, njuta ett lika underhåll, ävensom efter tillfälligt behov sker utdelning av fattigkassan."

     "Tibble magasin, vari de flesta gårdar hade del, var så ansenlig, att redan 1805 skedde en utdelning därifrån, som på Ryd belöpte sig till 1.000 R:d B :co och varav bestrides avlöning till sockenbarnmorska, till skollärare, till vaccination, när den sker för betalning, och andra tillfälliga välgöranden."

     "Ett visst överflöd visar sig i kläder och matanrättningar vid tillfälliga samkväm. Nästan försvunnen är den gamla svenska enfalden, denna ära för varje husmoder att visa sig vid offentliga tillfällen i hemmaförfärdigade kläder. Få av kvinnkönen, åtminstone bland de unga, infinna sig numera vid allmänna sammankomster, utan att vara utklädda i cambridge, cattun, nettelduk, ja, sidentyg, och dessutom gömda under 8, 10 ā 12 R:dal schawlar. Våra västgötahandlande, mot vilkas handel med lyx och utländska ämnen stränga författningar äro gifna, äro icke dess mindre ett förderfligt verktyg, hvarigenom lyx i kvinnokönets klädedräkt befordras, då de erbjuda tillfällen att hemma i huset, 2 ā 3 tider årligen, åtkomma hvad de flesta annars knappt någonsin i staden äga tillfälle att bese, och det med credit, tills husfadern får penningar att godtgöra densamma . . . ja, till och med i titlar framlyser lyxen : namnet madame för ryttarehustrur och deras gelikar."

    "Å Tibble, Svedjesta, Väsby, Nibble voro byggnaderna raserade ävensom å Österröra by."

    "Fruktodling var ganska sällsynt undantagande å Granhammar, Torsätra och prästgården."

    "Vid Torsätra förekom tobaksp1antering."

    "Vid Granhammar hade införts värmlands plogar. Å några herrgårdar brukas billharvar samt pinnsladd. De flesta gårdar äga goda tröskverk och Granhammar ett dyl. med gjutna tillbehör. Även är där nyligen anskaffad en sädeskastmaskin med 6 vingar och såll, som, betjänta av  4 personer, lär kunna framkasta hela 50 tunnor om dagen.

     "Någon misshushållning med skog är påtaglig. Särskilt försummas att begagna vindfällen, ris och stubbar."

     "Såsom förtjänstfullt anses, att bönderna använda oxar, då dessa giva bättre gödningsämne än hästar och tillika en frestelse mindre att besöka gästgivargården, denna grav för svenska allmogens sedlighet och åkerbruk."

     Biskötseln (för vilken Öberg ivrade) rönte ingen uppmuntran. Han säger, att "ingen bonde ännu fattat förtroende för denna både nöjsamma och lönande lantmannahantering "

 

Ur gamla papper meddelas följande.

  "Ordning med adelns bänkar uti Ryds kyrka beviljat och  samtyckt av bemälde sockenadel uti prosten vördade och vällärde Herr Staffans i Gran samt andra vördade prästmäns närvarelse den 4/5 1650. 

    Å manfolksidan behåller Granhammar sin gamla hävd  och främsta rummet nämligen den första s. Rikart Rosencrantz bänk, den andra är välbördig  Måns Uddesons, den  tredje Välb. Knut Posses, den fjerde Junker Johan Eriksson Ekorn till Torsätra. -

    På kvinnfolkssidan behåller välb. fru Margaret von Fahrensbach sin hävd och den första, den andra välb. fru Märta den tredje välb. fru Ingeborg till Lerberga, den fjärde välb. fru Ingeborg till Torsätra, den femte näst efter kyrkoherde Daniels hustru skola frustugupigorna ha till bänkrum."

     "Anno 1660 den 19/8  hölls allmän sockenstämma i Ryds sockenstuga om några onamn (= öknamn) för denna tiden utgivna av Mats Larssons piga i Tranbygge och en piga ifrån Granhammar o. s. v. Så är nu beslutat av hela församlingen, att vilken eller eho den vara må,  som en annan föreviter antingen med skämt el1er allvar och därpå klagar, skall densamma "skämtarom" böta till kyrkan  1/2 riksdaler in specie eller ock en kanna vin utan någon gensägelse, men vad straff som följer på personerna, som namn hava utgivit, det remitteras till prosttinget och sedan vidare."

 

Avskrift av ett brev från Ärkebiskopen C. v.  Rosenstein

till kyrkoherden Anders Wijkander:

Utanskriften: "Kongl. Hofpredlikanten, Kyrkoherden, Cappellanen vid K M:ts orden, Högärevördige och Höglärde Herr Anders Wijkander:  Fribref.  Stockholn, Tranbygge, W.  Ryd." Inuti brevet: "K. Hofpred.  m. m. A. Wijkander. Brunna d. 20 aug. 1832

S. T.

    Hemkommen sent i går afton ifrån en högst angenäm resa till Nyköpings trakten, hade jag nöjet emottaga Tit:s bref av d. 20 dennes, och hinner blott försäkra, att jag står fast vid mitt löfte att komma till W. Ryd, det jag  med nöje gav, och med ännu större nöje hoppas få uppfylla.

     Om Onsdag har jag Dom Capitel, och skall då, i sammanhang med andra Embetsanglägenheter bestämdt utsätta dagarna, som jag förmodar bliva i W. Ryd, d. 16 Sept och i Näs d. 23. Jag ser ingen dager i att kunna komma förr. Bequämligheter behöfver jag ej, men sätter stort värde på ett vänligt bemötande af Tit. och dess Fru. - Wärst är, att jag kommer med egna hästar, samt Kusk och Betjent.

     Lördagen till Prästgården ; - Måndagen ett besök på Granhammar ; de öfriga dagarna af veckan troligen på Aske, Håtuna Prästgård, Finstaholm, och kanske hos någon af den talrika familjen Riben, om de gamla lefva.

Wördsam hälsning til Tit:s Fru, och hjertlig till Barnen.

Högaktning och vänskap

             Tit :s

ödmjuke tjenare C. v. Rosenstein."