Förteckning över kungsgårdar och slott i riket 1680
/lokalhistfork/Fornsigtuna/Hadorph_forteckn_1680.htm       rev 2015-01-11

UKF:s startsida      Lokalhistoria - forskning och källskrifter       Ämnesområden
"Förteckning över Konungsgårdarne och Slott i Riket som än finnas"
Johan Hadorph

Enligt Christian Lovéns avh. sid 12 gjordes förteckningen på uppdrag av det 1667 inrättade Antikvitetskollegium. Sammanställningen var beställd av en kommitté som skulle utreda återtagande av frälsegods under kronan och syftet var därför juridiskt snarare än antikvariskt.

Förslag till tolkning.  Gudrun och Börje Sandén mars 2004
 
3. Håtuna Kongsgård, där bodde K. Byrger och blef af sina Bröder fången. som Svenska  Historien utsäger. Ericus Olai in vita Birgeri pag. 182. Joh. Magnus pag 571.Rim Krönikan 93. Olaus Petri pag 67, denna gård försålde K. Byrger sedan till Erkiebiskop Nils under Upsala domkyrkio åhr 1311. 3 die May, som Köpebrevet  daterat Stäkeborg in Junio ännu finnes, men vederkändes (dvs indrogs) under kronan 1527 med andra kyrkiogods. Tomten har varit, som förmenas, öster om kyrkian, där ännu källrarna synas. Denna konungsgård tycks varit byggd för Sigtuna skull, som annorstädes, som konungarna när(a?) vid huvudstäderna sina säten haft. Men efter Magni Ladulås drottning som het Hedvig, har hennes broder greve Gerhardt von Holstein fått den under sig, så att K. Byrger har den måst inlösa av honom vilket allt förenämnda köpebrev utsäger (..).
 
ego kommentarer:
* "förmenas varit byggd öster om kyrkan" - Hadorph uttrycker tveksamhet om platsen, nämner inte heller något om avståndet från kyrkan, det behöver ju inte tolkas som omedelbart utanför kyrkans tomt, då borde han uttryckt sig: vid Håtuna kyrka.  Fornsigtuna ligger 2 km rakt öster om Håtuna kyrka.
 
* "varit byggd för Sigtuna(s) skull"
1) - Hadorph tycks mena att den var bygd för kungen (de har byggt sina säten som brukligt vid sina huvudstäder, sic!)
--  OCH-!: "Uti Fornsigtuna Gälle"  - Sigtuna prästgäll finns ännu kvar som namn på en åker strax söder om Fornsigtuna/Signhildsberg.  Prästängen 1:1
gäll = ett område som ger prästen inkomster
Rahmqvist menar att jordvärdena för Fornsigtuna under medeltiden var alltför små för att kunna stå för en så stor kungsgårdsliknande anläggning.
     I min tidiga beskrivning har jag sagt att även om jordnaturen är obetydlig har det ju i mycket tidig medeltid funnits både kyrkan och kungen som mäktiga intressenter av Fornsigtunas strategiska läge.

2) - första biskoparna i Sverige hade Sigtuna som sin bas under 1000-talet ända fram till ärkebiskopssätet flyttas till Uppsala
- Påven Alexander begär omkr 1170 att kyrkan skall få tillbaka "Fornsitune" som förut tillhört kyrkan.
- 1088 hade en biskop blivit dödad i / vid Sigtuna

<>- från ca 1130 hade biskopen flyttat till Gamla Uppsala (hade blivit ärkebiskop år 1164)
Obs 2014;  redan efter ca 10 år (1170-talet!), ingriper Påven Alexander för att Fornsigtuna skall  gå tillbaka till kyrkan. Kyrkan har fått den första ärkebiskopen 1164 - Jubileum 2014 Gunnar Smedberg
<>- 1215 ges påvligt tillstånd att göra Sigtuna till ärkebiskopssäte (vilket inte blir av)
- 1245 krävde nyinrättade domkapitlet att få flytta från Gamla Uppsala -> Uppsala 

- 1311-1527 (i kyrkans ägo !). Hur utnyttjar domkapitlet den forna kungsgården under denna tid?
-  undersökning av källarvalven under gamla prästgården; skulle vara rester av kingsgården (?)

- Göran Lind, ägare av den tidigare prästgården i Håtuna, har fått upplysningen att marken där prästgården sedan byggdes hade förvärvats 1311 av kyrkan, för att  på nytt indragas till kronan 1527. 

OBS:  När det i dokumenten talas om Håtuna kungsgård är det "kungsgården Fornsigtuna" som avses.  Här har 1900-talets forskare misstagit sig. Ända fram till 1930  har forskargenerationerna placerat Håtuna Kungsgård vid nuvarande Signhildsberg. Ej vid Håtuna kyrka Se artikeln  Det har aldrig funnits två kungsgårdar med namnet Håtuna.
Ego: misstänker att man missuppfattat Hadorphs "öster om kyrkan" såsom öster om kyrkogården.
- Han säger "Kongsgården i Håtuna". "där ännu källare är synliga". Dvs.vid  Fornsigtuna ?
- gården "förmenas" ligga öster om kyrkan
- inget nämns om hur långt öster ut - Fornsigtuna ligger 2 km öster om kyrkan
- har det verkligen funnits 2 kungsgårdar i Håtuna så nära varandra - och samtidigt?
 
Det är således oklart vilken plats Hadorph talar om i sin förteckning över kronogårdar som borde återgå till kronan.
 
Den kungsgård Hadorph åsyftar i 1311 års donationsbrev till kyrkan,  indrogs till kronan av Gustav Vasa 1527, enligt hans egna ord i förteckningen.
- 1541;1545;1551 heter en kungsgård i Håtuna ”fornsigtuna” (flera stavningar)
- obs. i jordeboken finns också Håtunaby som krono (dock ej konungsby) på 15- 1600-talen
- obs i jordeboken finns Prästgården som frälse under 1700-talet
Minst 2 saker kan då diskuteras
1) Uppgiften Göran Lind fått av antikvarisk myndighet att prästgården varit i kyrkans hand hela perioden 1311 - 1970-talet torde då vara felaktig.
2) Den kungsgård i Håtuna som Hadorph syftar på "tycks vara byggd för Sigtuna skull"
- obs Rannsakning 1672: uti Forsigtuna gälle finns en borggård med hålmur
- gäll är ett område som ger prästen inkomster.

Det är många motsägande uppgifter som cirkulerar både av nutida forskare och i äldre generationer av forskare.
Det fordras ett grundlig undersökning av experter för att avgöra vilka uppgifter som kan vara sanna.
………………………..
Undersök skillnaden mellan breven 1311 och 1315 (Friesen)