| Bro Häradsrätt
åren 1670-1679 (2) UKF:s Startsida Bro Häradsrätt (2) (åren 1670-1679) 1670-01-17 Efter nämndens och häradsbornas samtycke valdes Per Andersson i Tibble till domare efter framlidne Bengt Grelsson i Tranbygge. En broderdel i Tibble uppbjöds andra gången av Per Andersson. Olof Mårtensson, Erik Mårtensson, Johan Bengtsson, Hindrich Olofsson, Johan Eriksson och Johan Mårtensson uppbjöd sin jord i Berga första gången. Greve Anders Torstenssons fogde Olof Westensson besvärade sig över att herr Gustaf Soop huggit på Näs kyrkobyns och Ekhammars samfällda skog mer än hans andel var. Soop svarade genom fullmakt av advokatfiskal Johan Jacobsson Rothman. 1) Att det är mot lagen att bjuda sig till rätta och vill saken svara. 2) Var tinget så nära. 3) Om något blivit för mycket hugget hade han kunnat betala och inte dras inför rätta. Befallningsman Johan Johansson menade sig ha handlat efter landshövdingens ord. Fiskal Rothman menade att Hans Excellens inte väntat någon aktion, men berättade detta: 1) Att på de tvänne gårdarna i kyrkbyn alltid huggits 12 lass ved årligen i den oskiftade skogen och mycket köksved förts till Lennartsnäs, vilket Hans Excellens inte åtalat. Ekhammarsbonden hade aldrig huggit en stock och fört till Hans Excellens behov. 2) För några är sedan hade huggit 70 lass ved till Lennartsnäs. 3) Hade stallmästare Torstensson till Tuna ladugård huggit sin katseved ur denna skog. Olof Westensson nekade till de sista punkterna. 4) Hade Mikael Eriksson i Kyrkbyn alltid huggit den bästa skogen för eget bruk. Varöver Hans Excellens har skäl att besvära sig. 5) Ängsvaktaren vid Lennartsnäs Johan Jöransson hade förra året huggit stugtimmer på den oskiftade skogen, vilket Westensson inte visste. 6) Begär Hans Excellens att herr Torstensson skall bevis att byggnadsvirke och plankverk på Lennartsnäs inte är taget i den skogen. Westenson sade att virket kom från Södermanland. Rothman påstod att Hans Excellens huggit 300 pålar på Ekhammars skog, vilket inte förnekades då det var alla tillåtet att hugga där. Det var för övrigt första gången Hans Excellens huggit där. På Lennartsnäs fann 500 stockar som huggits på annat ställe, vilket Westensson förnekade. Rothman sade, att virket till en tegellada hade tagits ur denna skogen. Slutligen ville Rothman ha delning på denna skogen där Hans Excellens äger 1/3 och Stallmästare Torstensson 2/3. Westensson samtyckte till delningen. Nämnden gick med på delningen. Anders Eriksson i Berga tvistade med sin bror Olof Eriksson, som begärde att få komma till deras hemman i Berga. Olof Eriksson har bott där i 7 år och nu vill Anders bo där lika länge. Häremot invände Olof Eriksson att han kostat på mycket och inte haft hjälp av Anders. Anders har haft sin fria hemvist där. Rätten menar att Olof Eriksson skall få bli där ytterligare 3 år och att de skall beräkna den kostnad Olof haft emot den fördel Anders haft. Anders Eriksson i Berga ålades betala Axel Johansson i Skälby 3 marker kopparmynt för de tre får han uppfött åt honom. Jacob Mårtensson i Berga betalar Johan Staffansson i Örnäs 5 daler kopparmynt, som han är skyldig honom. Beviljades fasta på Kirstin Olofsson arvingars andel i halva Storegården Berga med hus och jord, vilket uppbjudit är och inget klander hörts. Hustru Margareta Andersdotter i Sylta badstuga ställdes inför rätta för lägersmål. Hon hade fött barn trots att hennes man soldaten Jonas Önesson varit förrymt i 6 år. Hon påstod att han kommit hem två nätter vid nyår och rått henne med barn, men sedan försvunnit igen. Hon vet inte vart. Hon bedyrade gråtande att ingen annan varit henne när. Rätten gitter inte övertyga henne om olovligt lägersmål, utan hon frikänns. Helst som ingen vet att hon brukat någon lättfärdighet tidigare eller sökt olovligt umgänge. 1671-02-01. Kapellan Johan Schelenius i Näs besvärade sig över ett brev han fått från fogden salig Jonas Perssons änka, hustru Maria Emporagria. Hon påstår i brevet att prästen sagt att hennes man inte är värdig att ligga i kyrkan utan borde ligga i ett alekärr. Han förnekade uttalandet. Han menar att Johan Andersson i Skälby skulle utspritt detta. Olof Mattsson i Skälby hade också hört detta. Prästen ville nu ha attest på att han var oskyldig, då han befarade att ärendet skulle tas upp i Consistorium Ecclesiasticum. Hans Tanto vid Stäket klagade över att Carl Jönsson skulle skällt och okvädat honom, när han skulle ta saker ut ett stall på Stäket och ville ta sin märla ur dörrträet. Carl Jönsson hade kontrakt med fru Anna Skytte daterat 16 sept 1669 att få Lilla Krogen på västersidan om bron med alla hus för 50 daler om året. Men Tanto hade trots det haft lås för stallet en tid därefter, varför Jönsson ville ha 10 daler i hyra. Per Andersson var vittne till att Jönsson skällt på Tanto, när han skull ta ur märlan ut stallet. Jönsson hade skällt honom för rövare. Tanto sade sig inte vägrat Jönsson stallet. Rätten beslöt att Jönsson betalar 3 mark för okvädningsord och Tanto 1 daler i hyra för de 6 veckorna han haft kvar sina saker i stallet. Emot denna dom vädjade Jönsson i rätt tid. 1671-05-05. Upplästes Jacob Mårtenssons och Gustaf Mårtenssons obligation på 200 daler av den 23 maj 1670 lånade penningar av Erik Persson i Tibble till 1673 med årlig ränta av 4 lass hö för vart hundrade. Denna summa är upptaget i Berga hemmanets inlösen och antecknas som säkerhet. Fogden vid Ekhammar Christer Christersson framlade för rätten Lars Tomasson i Ekhammar för begånget lönskaläge med Kerstin Johansdotter, tjänstehjon på Ekhammar. Hon är nu borta. Christersson bestod sin gärning och ville för sig och henne plikta. Då han nu döms för andra gången för lönskaläge bötar han 80 mark och 40 för henne. Hon skall dock sökas till nästa Ting. Båda ställs under kyrkoplikt. Fogden vid Aspvik Måns Godag ställde änkan Annika Christofersdotter i Snickartorpet för rätta om begånget lönskaläge med änkeman murarmästaren Johan i Raskeboda. Han var död, när hon fått sitt oäkta barn. Hon menade att han lovat äktenskap. Eftersom Måns Godag kunde bevisa att Johan Hindersson begått brottet och hans nu närvarande son inte heller kunde förneka det dömdes att tas 40 mark ur den avlidnes egendom. Annika, som är utfattig dömdes till fängelse och vanlig kyrkoplikt. Hans Tanto i Stäket bötar 3 mark till Carl Palm i Lerberga för svarslösa. 1671-01-29/30. Fru Anna Skytte och domaren Per Andersson i Tibble kan utsöka den dom som för några år sedan skall finnas om hagdelning och ägoskifte dem emellan och rätta sig därefter. Men eftersom det inte är lagligen gjort kan de vederbörligen utföra det med varandra. Länsman Anders Johansson i Frölunda instämde drängen Anders i Tuna. Han kom inte och bötar 3 mark. 1672-01- 29/30. Intyg från nämnden att bonden Lars Persson drabbats av missväxt och inget äger eller bärgat. Han kan inte klara sina utgifter. Länsman Anders Johansson i Frölunda talade å sin hustrus vägnar mot hennes brorsöner Tomas Persson i Överby och Anders Hansson i Smedby angående besittningen av deras skattehemman i Öråker. Brorsönerna har dragit fördel av detta i 14 år. Länsmannen och hustrun har inte haft någon fördel av detta trots att det är hennes arv. Tomas menar att länsmannen fått ha sina hästar där under sommaren. Länsmannen var ej nöjd. Brorsönerna visade avtal från 27/1 1662 och 3/9 1664 innehållande att de skulle besitta 7 år var. Rätten menade att man skulle följa de givna avtalen. Länsmannen överklagade. Kapellan Johan i Näs instämde Erik Bengtsson i Wäsby om resterande prästlön. Han infann sig inte och bötar 3 mark. Olof Tomason i Öråker fordrade av hustruns brorson Tomas Persson i Överby 10 daler för hustruns jord i Tibble, som sålts till Tomassons far. Han svarade för sig och sina syskon, att om de hade något att söka dem för skulle det göras i Sollentuna, där de nu bor. Olof vill att ärendet skulle avgöras här och det visade sig att Tomas inte hade någon fullmakt från sina syskon. Rätten menade att ärendet skulle avgöras här och skjutas till nästa ting. Olof Tomasson i Öråker fordrade av sin hustrus brorson Anders Hansson i Smedby ett tunnland åker från den tiden Anders far efter sin far brukat hemmanet Öråker. Han menar att länsman Anders Johanssons hustru fått den fördelen och inte hans hustru. Länsman nekade. Olof Tomassson begärde full betalning av Anders Hansson för hustruns del i Öråker. Rätten fann skäligt att Anders Hansson ger Olof Tomasson ett för allt 80 daler avkortat med de 48 daler som redan är betalda. 1672-5-22. Länsman Anders Johansson i Frölunda uppbjuder sin hustrus och hennes barns jord i Öråker första gången. Olof Tomasson i Öråker uppbjuder sin hustrus jord, som är såld till hennes brorson Anders Hansson i Smedby och Fresta socken, första gången. Hans Furstlige Hertig Adolf Johans bokhållare Carl Hansson inställde sig med fullmakt för att ge till känna att Hans Furstliges högälskeliga hustru upptagit ett lån i Banken i Stockholm till 16000 daler kopparmynt. Hon har pantsatt sina egna arvegods: Toresta sätesgård, Skälby samt Frölunda. Makarna har varit utomlands, men återvänt pingstdagen 1669 och vill nu inlösa lånet. Häremot inställde sig det grevliga huset vid Eriksunds fogde Johan Åman, som menade att förmyndarna redan gjort upp. Rätten kunde inte för denna gången uppta ärendet, då förmyndarna avträtt förmyndarskapet och inte längre svarar för dess handlingar. Grevarna må själva söka lösa detta. Olof Tomasson i Öråker besvärade sig över Per Tomassons barn i Överby och fordrar å sin hustrus vägnar 10 daler på 16 års tid. Han fordrade även någon fördel av Tomas Persson som brukat Olofs hustrus del. De svarande lovade förlikas med Olof Tomasson, men Olof var inte nöjd. Rätten uppsköt ärendet till nästa Ting, med det villkor att svarande skulle då infinna sig eller bli fällda för Olof fordring. Beslöts att åborna i Tuna Olof Eriksson och hustru Agnes skall laga sina hägn och steg om sina inägor, i synnerhet vreten i hustru Agnes hägnad, som Olof Eriksson klagar över. Befallningsman Olof Westenssons fogdekarl Anders Nilsson och Lars Larsson intygar att drängen, trädgårdsdrängen Anders vid Lennartsnäs inte inställt sig mot länsman Anders Johansson i Frölunda 3 gånger. Han skall betala länsmannen 3 tunnor säd. Trädgårdsdrängen Erik Simonsson vid Lennartsnäs om tillfogad oförrätt mot länsman Anders Johansson inställde sig inte och bötar 3 mark. Fogden Magnus Godag instämde herr Johan i Näs om skällsord, inställde sig inte, bötar 3 mark. Olof Tomasson i Öråker uppbjuder mark till salu andra gången. Länsman Anders Johansson ställde soldaten Jöran Mårtensson i Sylta torp och knekthustrun Margareta Andersdotter inför rätta för begånget samläger. Båda tillstodo och de hade fått ett barn vid påsktiden, som nu är dött. Hennes man Jonas Önnersson sades varit borta i 8-10 år, men hemligen för fyra år sedan kommit tillbaka och rått hustrun med barn. Sedan hållit sig borta i Roslagen och där gift sig. Fogden vid Lennartsnäs Olof Westensson berättade, att för 2 år sedan rymde Jonas och gifte sig med kokerskan vid Björnö i Ortala grevskap. De höll sig gömda i skogen vid Tysvägen, där mannen ägnade sig åt att röva. Han berättade vidare, att Margareta låtit sig lägras av Johan Tomasson i Sylta, vilket han bekänt på sin dödsbädd. Margareta nekade. Jöran och Margareta sökte ingå äktenskap om det kunde tillåtas dem. Rätten ser inget skäl att neka dem, om Jöran kan få bevis att hennes första man är antingen död eller omgift. Rätten remitterade till prästerskapet. Anders Olofsson i Kyrkbyn, Erik Mikaelsson i Kyrkbyn, Olof Eriksson i Berga, Jacob Mårtensson i Berga, Olof Tomasson i Öråker, Johan Andersson i Skälby, salig Mats Eskilsson i Sylta och Johan Tomasson i Sylta arvingar anklagades att de förfarit en båt, som Olof Westensson haft för deras skuld till befallningsman på Örnäs. Westensson blev pålagd att betala den vid förra tinget. De svarande berättade, att de skulle till Stockholm med hö men att vintern kom och de fick sätta båten i Riksamiralens Sjögård, och fick gå hem. På våren bortflöt båten under Norrbro och sjönk. Svaranden ville vara ursäktade och Westensson ensam umgälla. Rätten dömer bönderna betala till Westensson, eftersom han hyrt dem båten och de inte tagit bättre vara på den. Olof Tomasson i Öråker har inte fått uppvisa beslutet från förra tinget mot Tomas i Överby och hans syskon. Beslöts att det skulle uppvisas vid nästa Ting, vilket skrevs på ryggen till praetentionsskriften. Drängen Johan Eriksson och pigan Annika Eriksdotter på Tuna mot Håkan Månsson på Lennartsnäs för en förlorad kvinnfolksmössa. De kom inte till tinget och käranden fick behålla mössan. Johan Hansson i Skälby instämde Johan Eriksson i Tuna och Per Nilsson i Frölunda för slagsmål. De inställde sig inte och fick böta. Befallningsman Måns Godag besvärade sig över kapellanen herr Johan Schelenium i Näs för att han sagt okvädningsord och kallat honom tjuv och skälm. Skräddaren vid Aspvik hos arrendatorn Samuel Ström vittnade. Måns Godag nekade. Han berättade att han blivit kallad till Stäket av bokhållaren Lars Helgersson och sedan rott över till slottsholmen med hovpredikanten herr Siggonio Liungman och sedan till Carl Jönsson i Krogen, där de talts vid om en tunna råg, som herr Johan lånat Godag. Framkallades vittnet hovpredikanten Liungman och berättade att när Claes Julinus skulle hålla bröllop kallades herr Johan till Stäket. Bokhållare Lars Helgersson bjöd dem till slottsholmen och sedan till krögaren. Det var herr Sigenius, herr Johan, Lars Helgersson och hovmästare Alm. Där kom Godag med en i sällskap. Herr Johan frågade efter sin råg. Han sade att han inte visste om han skulle kalla honom Måns Groda eller Måns Godag. Några andra skällsord hade inte använts och inga vittnen hörde några. Rätten kan inte avgöra målet förrän vittnesuppgifter kommer från Lars Helgersson och hovmästare Alm, eftersom båda parter åberopa dem som vittnen. Olof Eriksson i Berga besvärade sig över herr Johan Schelenius, kapellan i Näs, att han skulle skällt honom för hynda vid ett samtal i sockenstugan. Herr Johan skulle kallat Per Andersson och Per Mikaelsson i Tibble för Näs- och Tibblekungar. Herr Johan dömdes att betala böter. Befallningsman vid Lennartsnäs Olof Westensson berättade att herr Johan, kapellan i Näs, vid kyrkoherdens begravning skällt greve Torstenssons barn och fröknar för grodor och kossor. Drängfogden Lars Larsson och fogden Måns Godag, som var köksmästare, och Per Andersson i Tibble hörde det och vittnade. Herr Johan nekade och herr Siggoniam, som suttit hos herr Johan hade inget hört. Westensson ville detta till konsistoriet lämna och reservera. Befallningsman Johan Wigg tillkännagav ett rykte att kapellanen herr Johan skulle haft ett förhållande med klockaren Jöns Mattsons hustru. Båda nekade. Ryktet hade uppstått, då den enfaldiga klockaren sett sin hustru Karin Persdotter hjälpa prästen med bak och bryggd. Han återtog vad han sagt i drucket tillstånd. Även rätten frikände. Hovpredikanten vid Stäket herr Siggonius angav för rätten att nu när ingen pastor fanns hade några av herr Johans vederparter gjort sabbatsbrott, druckit under predikan. De som angavs var Per Andersson i Tibble, Olof Eriksson i Näs och Börje Pihl. Siggonius bad herrskapet vid Stäket anmäla detta till konsistoriet. Kapellan herr Johan i Näs har instämt Börje Pihl i Asker för munbruk på kyrkbacken. Han infann sig inte och bötar 3 mark. Rådmannen i Stockholm Nils Nilsson Emporagius begär att uppbjuda halva Västra Skattegården i Tibble, eftersom borgmästaren i Växjö Petter Skattelöf med sin måg Jörgen Wedege (vilkens hustru är styvdotter till Skattelöf) köpt gården för 6000 Dlr silvermynt och 30 Dlr vängåva. Dock skall köparen skaffa riktigt och verderbörligt köpebrev. Anders Eriksson uppbjuder en systerdel i Berga skattehemman och inlöser sin syster Margareta Eriksdotter. Jöns Eriksson och Erik Andersson visade ett brev från greve Anders Torstensson från 11 nov. 1672 att hans far antagit dem som sina skyttar och upplåtit ett frälsehemman i Sylta fritt till dem som lön. Torstensson begärde häradsbevis att slippa kronans utskylder härför. Rätten kunde inte bevilja detta , då det i adelns privilegier står att sådan frihet inte ges för verklig tjänst. Bokhållaren Lars Helgarson berättade att han instämt Erik Erikssons änka för resterande utlagor av hemmanet Tibble halva Västergården, men hon har inte inställt sig, varför kärandes rätt till behåll antecknades. Anders Eriksson i Sylta begärde att få träda till hemmanet Berga, där han är endels ägare. Hans bror Olof har nu besuttit det i 3 år. Olof hade dock blivit uppsagd så sent att han inte kunde få något nytt och ville för den skull stanna ett år till. Rätten menade att han skulle få stanna ett år till men sedan avträda. Mot denna dom vädjade Anders Eriksson i rättan tid. Olof Tommesson i Öråker fordrade av Tomas Persson i Överby 10 dlr kopparmynt, som hans far Tomas Persson skulle ha fått för hustruns mödernejord i Tibble. Tomas Persson ville inte betala, då det gällde en så gammal skuld. Men då en syster till Olof Tommessons hustru uppburit dessa pengar ansåg Rätten att det vore rättvist att båda systrarna fick lika. Förenades med handräckning inför rätten Måns Godag och herr Johan Schellenio i Näs om de missförstånd och okvädningsord dem emellan varit. Herr Johan efterskänkte en del av den säd han ansetts sig ha lånat Godag. Skulle de fortsätta sin osämja sattes ett vite på 12 Dlr silvermynt. Jacob Mårtensson i Berga bötar till Johan Andersson i Tuna för ohägn och Erik Mechellson i Ålsta för resterande lön. 1673-05-14. Domaren Per Andersson var sjuk. Halva Vestra skattegården i Tibble uppbjuden andra gången. Rådman Nills Nillson Emporagio säljer till borgmästaren i Växjö och hans måg. Anders Eriksson uppbjuder andra gången 21 thenningel. Simon i Tuna ger Johan Bengtsson i Tuna halva värdet för ett svin som drunknat i Simons brunn. Svinet hade kommit in i Simons brunnstäppa genom dess elaka gärdesgård. Friherrinnan Anna Skyttes fogde Petter Larsson fodrade av rådman Nills Nillson Emporagio utlagor för halva Västra Skattegården i Tibble för år 1666. Kärande kan uppsätta räkning till nästa ting. Halva Västra skattegården i Tibble uppbjöds tredje gången av Johan Lang. Han inlöser av Jörgen Wedege efter köpebrev 15/8 1673 för en gård på Norrmalm i Stockholm på Kungsbacken om 1200 Dlr. Dessutom 600 Dlr kopparmynt i penningar och en äreskänk om 30 Rdlr. Efter köpebrev 7/7 1672 av rådman Nills Nillson Emporagio uppbjöds halva Västra gården i Tibble. Rådmannen har bytt till sig detta mot Härkebergahemmanet. Det inlöstes av rådmannens måg Johan Lang för 400 Rdlr i specie eller 2100 dlr kopparmynt. Fru Anna Skyttes befallningsman Petter Larsson fordrade av rådman Empoagio 114 dlr kopparmynt för utlagors rest i halva Västra hemmanet i Tibble. Kärande måtte söka Erik Erikssons änka efter landshövdingens order. Änkan menade att hennes man sått 5 tunnor i rådmannens åker som kommit honom till gagn. Hon anses, som en utfattig änka och har inte längre med saken att göra. Rådmannen dömdes att betala. Beslöts att Olof Eriksson och Jacob i Berga skall ge Johan Andersson i Tuna trätoböter. De ägde grinden genom vilken skadan på Johans åker är skedd. Befallningsman Olof Westensson fordrade av Anders Eriksson i Sylta att han sin halvpart av greve Torstenssons hemman i Sylta skall träda ifrån sig som han mottog det. Anders begärde uppskov och vill söka greven själv. Han menade att trädet kunde betalas med hustruns lön, medan hon lovat betalning för trädet och inte att träda. Ärendet uppsköts till annat ting. Länsman Anders Nilsson ställde Jöran Mårtensson i Sylta torp och knekthustrun Margreta Andersdotter inför Rätten andra resan hor och lägersmål. De hade fått ett oäkta barn och varit tingsförda 2/10 1672. De ville då ingå äktenskap men måste först bevisa att konans man antingen var död eller gift. Detta kunde de inte bevisa nu heller. Jöran dömdes att löpa gatlopp och konan slita spö (tijs) utanför tingsstugan. Då krögaren Urbanus vid Aspvik säger sig inte ha beskyllt skomkaren Matts Mårtensson för tjuveri går skomakaren fri. Vägmästare Jacob Cossvaij (Cosswa, Cosvaij) frågade häradsborna om han skulle hjälpa dem att söka tillstånd och bygga bro vid Stäket eller om de ville ha som tidigare en färja. De önskade en bro för att bekvämare komma över och inte som nu ofta hindras av färjan. De ville bidraga med arbete och material. Bötade Johan Mårtensson i Berga 3 mark då han försummat att hålla hägn och stängsel. Han fick en flitig förmaning att i fortsättningen efterkomma denna sin skyldighet. Bötade Anders Eriksson i Sylta för slagsmål med hustru Britas i Sylta legopojke Matts Hansson. Matts hade 4 blånader och ett blodsår vilket Johan i Skälby och Erik Nillson i Asker vittnat och synt. 1674 02-05. Hovmästaren Nils Skåning talade för Anders Johanssons bröder och arvingar. Änkan Britta Tommasdotter i Frölunda förklarade några poster i arvet som följer: 1) En bössa som hennes man köpt för femton år sedan av domare Per Andersson i Tibble har sedan länge varit bortkommen. Arvingarna voro nöjda med det beskedet. 2) Arvingarna vill ha tillbaka en mössa, som de tidigare skänkt änkan vid arvskiftet. Rätten menade att det var ett för ringa ting att fordra. 3) Beslutades att av 7 tunnor höstsäde, skall 3 tunnor gå till folkets avlöning och de övriga delas så att arvingarna får tvådelar och änkan endel. 4) Arvingarna yrkar på 2 kor och en häst, som skulle ha fattats vid arvskiftet. Ärendet uppsköts till dess arvingarna kunnat bevisa att de dolts, då änkan nekar. 5) Arvingarna yrkade på jord och fast egendom i Frölunda, som länsman inlöst åt sina styvbarn. Rätten ville inte ta ställning förrän fastebrevet visades. Änkan skall till nästa Ting visa upp det. 1674-05-14. Halva hemmanet i Väster-Tibble (Väst-Tibble) uppbjöds tredje gången av Johan Lang. Lars Persson i Frölunda dömdes betala herr Per Örnflyckt 6 dlr kopparmynt för att han sönderslagit en båt, som flutit till Bergalandet. Han skall gjort en fisksump av den. Han får själv söka sin medhjälpare inhysesmannen Anders Johansson Tjock om han gitter. Olof Ersson i Berga skall betala sin syster resterande lön för god tjänst. Dessutom skall han betala hennes systerdel i Berga, som han brukat i 3 år. Uppvisade Börje Pihl fastebrevet för Frölunda, som ägs av länsman Mats Anderssons styvbarn. Arvingarna domaren Bengt Johansson i Finsta, Nils Johansson i Hernevi, Erik Johansson i Stockholm, Per Johansson i Skromsta, Bengt Johansson i Edeby och hustru Kirstin Johansson i Skromsta vill dock ha en penningsumma. De påstod att styvbarnen vid arvskiftet behållit ett silverbälte, som var pantsatt av Erik Johansson i Klöv. Rätten beslutar att fastebrevet av den 16/1 1669 står fast och styvbarnen äger till livstid. Värdet av det pantsatta silverbältet skall dock arvingarna få, när det inlöses. Arvingarna har inte kunnat bevisa att änkan undanhållit 2 kor och 1 häst, varför hon frikännes. Mikael Mikaelsson i Uppsylta betalar Maria Eriksdotter i Ekhammar 10 dlr kopparmynt för ett sto han har köpt av henne. Han vill inte hålla köpet, men betalar henne 3 lass hö i sommar och därmed var de förlikta. Börje Pihl betygar att hans svärfar huggit timmer vid Asker. Timret lät han Johan Tommesson i Sylta få. Han skulle få annat timmer istället. Jöns Eriksson, som Johan Tommesson efterträdde har nu för sin husbonde greve Torstensson berättat att timret är hugget på Sylta ägor och nu vill Jöns inte betala Pihl. De anklagade var inte närvarande varför ärendet uppsköts till nästa Ting. De tvistiga husen blev orörda. Anders Eriksson i Berga som var instämd av Olof Westensson om träde i Sylta var sjuk och infann sig inte. Förskontes med böter denna gången. Anders Andersson vid Stjärnviks tegellada anklagades av båtsman Johan Andersson i Kyrkviken för slagsmål vid ett bröllop hos Anders Olofsson sistlidna påsk. Han fick 4 sår. Över denna förargelse och sabbatsbrott klagar kapellanen till Näs kyrka och får en kanna vin. Johan Bengtsson i Tuna bötar för okvädningsord mot hustru Agnes Bengtsdotter i Tuna. Jöns Ersson i Sylta gitte inte visa några order om de hus Börje Pihl fört från Asker till Skultorpet på Sylta blir han skyldig betala 25 dlr kopparmynt för samma hus. Jacob och Gösta Mårtensöner i Berga skall betala trätoböter till Olof Eriksson i Berga. Jacob räckte Olof handen och gav honom 4 lass ved och 2 lass gärdsel för den uppbrända gärdsgården. Anders Ersson i Berga skall ha bagarstugan därstädes efter Olof som trätt till Skälby och får en stuga där med spis. Dessutom skall arv skiftas på lös egendom mellan bröderna och systrarna. De samtyckte och bötade 12 mark för otidigheter och trätor dem emellan. Johan Andersson i Näs kyrkby bötar 20 mark för lönskaläge med hustru Anna, som han sedan äktade. Erik Jönsson i Sylta har förleden sommar hyst en tjuv, som stal befallningsman vid Strömsholm Joen Erssons häst, som var insatt hos Mikel Mikelssson i Sylta. Mikael hade med stort besvär återsökt den i Stockholm. Erik Jönsson betalar Mikael Miaelsson 4 dlr för hans besvär och 20 mark silvermynt för att han vid fängslandet av tjuven släppte honom lös. Androm till exempel. Fru Anna Skytte, Johan Lange och salig Per Anderssons i Tibble änka samtyckte till att följande personer delade en hagmark sins emellan. Nämligen domaren Bengt Johansson i Finsta, Erik Johansson i Tranbygge, Lars Hansson i Nibble, Johan Nilsson i Järsta, Johan Andersson i Skälby och Olof Ersson i Skälby. Salig Per Anderssons änka, hustru Britta Andersdotter i Tibble samtyckte till att hålla husesyn på Västra gården i Tibble i höst, den hennes man några år hävdat. Tibbleborna och befallningsman Olof Westensson på greve Torstenssons vägnar lovade att hålla gärdsgård mellan byarnas gärden, så att skada ej sker. Aspviks fogde Måns Godag var frånvarande men förmenades det ej neka. Klockaren i Näs Jöns Mattson instämdes av Erik Persson i Ytterby i Sollentuna socken om arv. Han infann sig inte och bötade 3 mark. 1675-01-30. Befallningsman Måns Godag visade fram fru Maria Ribbings frihetsbrev av den 6/9 1674, gällande frihet för halva frälsehemmanet i Oppsylta för 1675 och 1676. Hemmanet hade blivit helt öde på grund av elaka åboer. Nämnden kunde intyga att hemmanet inte kunde upprättas under dessa två frihetsår, då hemmanet är mäkta avsigkommet. Länsmans änka hustru Brita Tommasdotter i Frölunda beklagade sig över att soldaten Anders Johansson Tiock brutit sig in i hennes hus. Hon misstänker honom att ha stulit silver, men Tiock nekar. Jacob Eriksson i Frölunda säger att han hört att Britas dräng Anders Larsson funnit rå råg i Tiocks bod lika mycket som hustru Britta blev av med i sin badstuga. Carl Andersson i Frölundatorpet, där Tiock torkade kornet sade att Tiock först påstod att han fått kornet av Per Andersson i Tuna men sedan ändrade sig och sade att han fått det av Mårten Eriksson i Ålsta. Mårten berättade efter avlagd ed att hans hustru givit Tiock 1/2 spann korn för arbete. Om den var rå eller torr visste inte Mårten, som legat sjuk och inte sett säden. Lars Persson i Frölunda, där Tiock bodde berättade att han torkat säd i ugnen, men inte talat om var han fått säden. Tiock bekände att han om ottan gått in i Brittas hus, när han varit där och tröskat. Gumman hade legat drucken och de andra sovo. Han tog nycklarna till källaren och tog en kanna öl men gick sedan till ladan igen. Rätten ansåg att det var för svag bevisning om silverstölden och menade att hustru Britta måste skaffa fram bättre bevis till ett annat ting. Beviljades assessor Johan Palmström fasta på Västra skattegården i Tibble, som nu är lagfaren. Länsman Anders Nilsson hade för Rätten drängen Nils Olofsson och konan Valborg Olofsdotter, före detta tjänstehjon i Tibble Gästgivargård, för lönskaläge och mökränkning. Han hade sitt oäkta barn på armen och något äktenskap var inte utlovat. Han dömdes till 40 mark och hon till 20 mark. Dessutom skulle han betala 20 dlr till barnföda samt remitterades ärendet till andlig rätt. Uppbjöds Jacob och Gösta Mårtensöners jord i Berga av Erik Persson i Tibble första gången med en skuld på 200 dlr kopparmynt. Uppvisades och begärdes av Rätten trovärdiga bevis av ett frihetsbrev, som greve Anders Torstensson utfärdat den 1/7 1675 på ett frälsehemman i Sylta. Bonden Per Eriksson skulle få två år till att upprätta gården. Nämnden menade att gården var illa faren och nednött och att det nog behövdes två frihetsår att återställa den. Beslöts att Erik Bengtsson skall göra ett fjätterstreck som han tagit av Olof Eriskssons i Tuna häst, vilken han bytt sig till av en tjuv. Erik hade köpt hästen av krögaren Urban Deynns i Aspvik men tagit låset olovandes. Han skall nu ge det tillbaks. Olof Persson i Frölunda betalar Mats Bertilsson i Skälbytorpet en tunna råg för ett sto han haft av Mats men misskött. Assessor Johan Palmström begär mälning mellan sig och grannarna i Tibble. Nämnden skall med tre medlemmar och en lantmätare lagligen förrätta mätningen. Frikändes Anders Mattson i Tibble för att ha stulit en rya ur sin lada, den hustru Maria i Tibble hade förvarat där. Han har inget skäl till stölden och har eljest gott lovord om sig. Hustru Margareta Persdotter i Sylta, Jöns Erikssons hustru, och Erik Mikelssons hustru, Kirsten Andersdotter också i Sylta dömdes böta 3 mark för otidighet, skällsord och trätor sinsemellan. Osämjan om säd, som Margaretas son sått på Erik Mikelssons åker flyttas till annat Ting. Vite sattes till 12 mark om osämjan mellan kvinnorna fortsatte. År 1676 saknas dombok. 1677-02-22 Upplästes friherrinnan Anna Skyttes frihetsbrev till Jacob Eriksson, vilken tagit emot hennes hemman i Frölunda. Hemmanet var helt utdött, då sista bonden rymde därifrån och för stor fattigdom skull lämnat det öde. Nämnden vittnade det sant vara. Jacob Eriksson i Frölunda skall mot halvt åttonde kopparmynt skaffa igen den silversked, som Daniel Wixnelius till honom pantsatt. Margareta Eriksdotter i Sylta hades inför Rätten för lönskaläge i Tibble. Hon skyllde den sedan en månad bortrymde Bengt Mikelsson i Tibble. Kyrkoherde Olof Örn inkallades till förhör, om drängen tillstått sig vara barnafadern och låtit prästen kristna barnet som sitt. Örn vittnade att Bengt tillstått att han haft beblandelse med henne först vid Olofsmässotid och hon fött före jul. Alltså kunde han inte vara fadern men blivit lockad att ta på sig faderskapet. Ärendet uppsköts till nästa Ting, då man kunde få närmare underrättelse. Kyrkoherden i Ryd och Näs socknar Olof Örn berättade om den stora olyckan som skett i hans hus den 26/10. Hans äldsta dotter Sofia 13 år gammal hade blivit vådaskjuten till döds av fiskal Olov Cygnel. Kyrkoherden uppvisade nu ett brev där de förliktes och Cygnel skall betala 175 dlr. Cygnel är inte mindre bedrövad än föräldrarna över det skedda. Tingsrätten ville nu veta hur allt tillgått och kyrkoherden i Bro Jonas Brovalli berättade att de den 26 okt varit på Ting i Tranbygge. På andra dagens morgon hade han följt sin gode vän kyrkoherde Örn hem och de hade ätit middag och varit lite roliga och lustiga tillsammans. När Cygnel lämnade sällskapet för att skynda till Stockholm och satte sig på hästen hade han velat visa en lustighet med sin pistol. Han vände sig för hastigt och kulan gick av för tidigt och träffade Sofia i huvudet. Hon levde till andra dagen utan att kunna tala. Rätten bedömde att allt tillgått, som de berättat och Cygnel inte menat att skada. Lagen lämnar sådan händelse till målsägaren och då de nu kommit överens ansåg Rätten att gilla deras överenskommelse. Cygnel lämnade dessutom frivilligt 2 dukater till Ryds kyrka. 1677-3-28. Befallningsman Gerdt Jonsson förklarade att de måste tillsätta någon som skötte gästgivargården i Tibble efter framlidne Per Andersson och hans avgångne hustru. Alla funno bekvämligast att gästgivargården förblir i Tibble. Per Mikelsson och Jöns Olofsson skall uppehålla gästgiveriet var sin vecka och länsman skall assistera med hästhållet så mycket som möjligt. Länsman Erik Johansson i Tranbygge och befallningsman vid Stäket Erik Persson anklagade Margareta Eriksdotter i Sylta för lönskaläge med Erik Persson i Dalby socken boendes i Toppmyra. Han är nu borta. Hon påstår att lägersmålet skett i Tibble hos hans far Per Mikaelsson. Där har hon fött en son. Hon erkände att hon efteråt blivit hävdad av en dräng Bengt Mikelsson i Kyrkbyn. Han hade först tagit på sig faderskapet och fått pengar av Erik Persson men sedan bekänt för herr Olof. Han rymde sedan. Rätten fällde Erik Persson och Margareta Eriksdotter till 80 silvermynt var och hon skall betala 20 mark för lägersmålet med Bengt Mikaelsson. Erik Persson ger henne 50 mark för barnaföda. Fadern Per Mikaelson stod för sonens böter. Olof Eriksson i Tuna ber fogden på Lennartsnäs Håkan Månsson om ursäkt för de okvädningsord han låtit falla. Håkan Månsson godtog ursäkten. Beslöts att hustru Karin Hansdotter i Önstatorpet betalar fogden vid Lennartsnäs Håkan Månsson 12 dlr kopparmynt för en holländsk ung kviga om 4 år, som hon tagit i höstas för att föda under vintern och nyttja dess mjölk. Hon kalvade för några dagar sedan men störtade och bröt halsen av sig. Hustru Karin har tagit vara på köttet eftersom hon kostat på kvigans föda under vintern. Mats Bertilsson i Ålsta skall ge hustru Ebba Nilsdotter på Sylta 2 dlr kopparmynt för en sugga hon skött åt honom. Suggan åt dock upp sina kultingar, så hustru Ebba fick ingen avkomma som lovat var. 1677-11-08 Tolvman Per Mikaelsson var opasslig och inte närvarande. Beslöts att Johan Månsson i Slängen blir ett år till på torpet under Aspvik eller skaffar en ny åbo, då han inte sagt upp torpet i rätt tid till bokhållare Jöns Röding. Sökte Johan Mattson i Frölunda en trovärdighetsattest på det fribrev han fått av greve Carl Gustaf Oxenstierna för tre års frihet att uppsätta hemmanet. Nämnden beviljade frihetsbrevet. Börje Andersson Pihl fordrade 27 dlr för Jöns Erikssons räkning för en till honom såld häst. Jöns säger att hästen finns hos greve Torstenssons hovmästare Erik Humble och han skall ha betalningen. Då Humble är i Livland i tjänst hos Torstensson kan man inte få besked. Pihl framvisar ett brev från postmästaren i Borås Elias Windrufwa att han fått en häst av en bonde i Stjärnbo och Gunarps socken och sedan sålt den till Anders Larsson i Kylared, som i sin tur sålt den till Jöns. Han begär uppskov till dess han får besked av Humble. Rätten godtar inte detta utan beslöt att Jöns betalar Anders Kylare samma 27 dlr och han skall ersätta Jöns borgen tills besked från Humble kan införskaffas. Hustru Britta i Sylta skall betala Anders Tomsson i Tible 1 tunna säd i resterande lön. Per Eriksson i Sylta sakfälldes för 3 mark för skällsord på Jons Eriksson också i Sylta. De skall också söka rättelse hos husbonden vad beträffar deras jordägande. 1678-02-13. Hustru Brita Tomasdotter i Frölunda uppbjuder 1 öre 20 penningl. i Öråker första gången. Timmerman Jöran Gers uppbjuder sin hustru Margareta Matzdotter jord i Frölunda första gången. Svågrarna Lennart Hansson i Sätuna och Olof Persson i Frölunda å sina hustrurs vägnar tillåter svärmodern Brita Tomasdotter i Frölunda behålla land i sin livstid. Efter hennes död kommer arvsskifte att göras. Rätten fann skäligt att Olof Persson i Frölunda, söker Olof Tomassons i Öråker förra dräng Mats Hansson för 12 dlr kopparmynt. Drängen har nu tjänst i Löfsta i Tibble socken. Detta för sin möda att skaffa knekt när den legoskrivne rymde. Olof Tommasson nekar att drängen har någon innestående lön. Olof Persson och Olof Tomasson blev ense om ett båtköp. Gästgivaren i Grans gästgivargård i Kalmar socken klagar över att han ofta måste skjutsa ända till Barkarby och ibland ända till Stockholm. Svarade Per Mikaelsson att han inte fick den hjälp han behöver och skjutsar så mycket han hinner. Det hemställdes till landshövdingen om en förordning, som skall tillse detta missförhållandet för de vägfarande. Per Mikaelsson har det odrägligt. 1678-06-28 Hustru Brita Tomasdotter i Frölunda uppbjuder sin jord i Öråker andra gången. Rätten kunde inte tillmötesgå befallningsman vid Lennartsnäs Håkan Månsson begäran om uppbud på Jacob Mårtenssons och Olof Erikssons hemman i Berga, angående utlagors rest förrän han stämt till tings. Olof Eriksson talar om jäv. Beviljades Erik Persson i Tibble fasta på sin lagfarne del i Jacob och Gösta Mårtenssons skattehemman i Berga. Hustru Gertrud Jacobsdotter i Stäket skall betala Olof Andersson i Berga en spann råg för en ko han fött åt henne. Hustru Gertrud tar sin ko tillbaks. 1678-10-03. Hustru Brita Tomasdotter i Frölunda uppbjuder jord i Öråker för tredje gången. Slottstimmerman Jöran Grelsson i Stockholm uppbjuder sin hustrus Margareta Matsdotters jord i Frölunda för tredje gången. Kyrkoherden herr Anders i Eggeby uppbjuder Brita Andersdotters jord i Tibble andra gången. Han är hennes svåger och förmyndare. Anders Eriksson i Berga uppbjuder sin systers hustru Anna Eriksdotters jord i Berga första gången. Hon är hustru till sillpackaren i Stockholm Carl Jonsson. Eftersom Jöns Eriksson och Per Eriksson i Sylta utan Erik Mikaelssons i Oppsylta närvaro ökat ängen har de avhänt honom en del av marken. De skall betala honom ett lass hö och böta var sina 3 mark. Per Eriksson i Sylta skall betala Jöns Eriksson 6 mark för en gris han ihjälkastat för honom. Syltaborna fick ett vitesföreläggande om 12 silvermynt för deras kvinnfolks osämja. Rättaren Johan Bengtsson i Tuna stämmer Olof Andersson i Berga för skällsord. Han inställde sig inte och bötar 3 mark. Förenades Olof Persson och Johan Matsson i Frölunda om den oenighet som rått mellan dem på grund av deras hustrurs trätor. Per Eriksson lovade betala 2 lass hö till Jöns Olofsson i Tibble för en häst han köpt för tre år sedan. 1679-03-13/14 Pastor herr Anders i Eggeby uppbjöd sin hustrus systers jord i Tibble tredje gången. Häremot klandrade befallningsman Olof Enagrius å salig Per Anderssons dotter Annika Persdotters vägnar. De påstod Brita Andersdotter redan var nöjd. David Larsson vid gårdskvarnen skall ge tillbaks två fönster med karmar han tagit från Stäkstorpet, Davidstorpet kallat. Befallningsman Castman anklagar David från att ha olovligen avflyttat från torpet. David bör skaffa bevis för att han sagt upp sig i vederbörlig tid. Fogden vid Stäket Erik Persson Castman frågade å herr Georg Gyllenstierna vägnar, vilka som skall vara förmyndare för salig Per Anderssons hemman i Tibble. Pastor i Eggeby, som är gift med Per Anderssons syster ursäktade sig från förmyndarskapet av följande skäl. 1) Han är ensam präst i församlingen och haver därav mycket besvär. 2) Han är mycket sjuklig av torrvärk. 3) Är barnens motpart på deras fasters Brita Andersdotters vägnar. 4) Han är redan förmyndare för en sin brorsdotter. Häremot invände Olof Enagrius följande skäl att herr Anders inte kunde undandra sig förmyndarskapet. 1) Han är närmast på fädernet. 2) När Per Andersson var död sade herr Anders att han inte kunde vara förmyndare för moderns skull. 3) När hustru Brita Andersdotter dött var herr Anders med och upprättade inventariet, men menade att han inte heller då ville åtaga sig förmyndarskapet. 4) Bägge sitta i svåra tjänster. 5) Bägge sitta med barnarv, särskilt befallningsman Lydich som har egna moderlösa barn. 6) Herr Anders ville vara med om hemmanet inlöses vilket han och hustrun förnekade. Gästgivaren Per Mikaelsson i Tibble beklagade sig över den svårighet på honom åligger att underhålla gästgiveriet. Han får ingen hjälp av allmogen med skjutsningen för deras många besvär och omläggningar. Han måste också sköta sitt hemman och inte undandra sitt herrskap något. Han begär att bli befriad från gästgiveriet eller att han får hjälp. Rätten var väl medveten om hans problem men kunde inte låta honom slippa då det inte fanns någon möjlighet till bekvämare eller lägligare villkor. De beslutar att Jöns Eriksson i Sylta tillsammans med Per skall dela på besväret en tid till dess de gårdar i Tibble, där gästgiveriet alltid varit får åbor bättre kan hjälpa till. De hemställer hos landshövdingen att de båda skall uppehålla gästgiveriet på den besvärliga orten och bli befriade från annat besvär, så att de kan uthärda gästgiveriet. Johan Bengtsson i Tuna bötar till Knut Hansson för överfall i hemmet och okvädningsord, 3 mark. Mårten Mölnare i Tuna instämmer Johan Andersson för skällsord och att han avvikit från Tinget. 3 mark i böter. Hustru Margareta Persdotter i Tuna instämmer mot åtskilliga om utgivne öknamn. Bötar för uteblivande 3 mark. 1679-05-12 Anders Eriksson i Berga uppbjuder sin systers hustru Anna Eriksdotters jord i Berga Norregåren tredje gången. Uppbjöd Anders Eriksson i Berga Norregården efter köpebrev 29/9 1662 inlöst av hans syskonbarn Anika Claesdotter på sina och sin bror Claes Claessons vägnar för 25 dlr kopparmynt och en vänskänk om 3 dlr. Han uppbjuder även sin systers Margareta Eriksdotter i Bergas del efter köpebrev den 9/1 1669 att inlösas för 60 dlr och som äreskänk 2 tunnor spannmål. Dessutom uppbjuder han sin egen del för att få fasta första gången. Jacob Matsson Bryggares yrkande på 44 dlr hos salig Per Anderssons i Tibble sterbhus för humle och öl antecknades. Rätten gav följande utslag angående tvistigheten mellan assessor Gideon Rålamb genom bokhållare Sträng och Olof Eriksson i Berga. Tvisten gällde 4 års bruk av halva Skälbyhemmanet. Nämnden finner skäligt att Olof betalar bara 16 dlr då han haft mycket omak av skjutsning och resor för kronans behov. Olof skall betala 30 dlr i knektpengar som utlades för honom och assessorn inte har med att göra. Olof skall betala för utsäde men få betalt för en oxe han mist. Hustru Margareta Persdotter i Tuna sakfälldes att betala 3 mark för utgjutna öknamn. 1679-09-30 Till tolvman valdes postbonden Jöns Olofsson i Tibble, vilken nästa Ting skall avlägga domareden. Befallningsman på Stäket Erik Castman ursäktade sig att på grund av fru Annan Skyttes död, sterbhuset inte inkommit med den utlovade räkningen. Till nästa ting skall den levereras. Pistolmakare Mårten Krakou protesterade skriftligen mot den skuld hans hustrus farbroder Johan Hansson belastat gården med. Befallningsman Jöns Ryding klagade över att trädgårdsmästare Mårten Jacobssson vid Aspvik bränt upp en backstuga, när han skulle torka säd. Han hade lämnat stugan och elden. Han dömdes till 12 dlr. Jacob Eriksson i Frölunda skall skaffa igen en båt, som flutit till hans land eller betala värdet av båten till Jöns Ryding. Olov Eriksson i Tuna framlade ett beslut av den 22/1 1662 om någon fördel han inte fått. Ärendet hör inte längre till Rätten. Johan Bengtsson och Olov Erksson i Tuna förliktes om sela fyllning om en häst, som blivit biten av Johans häst. Hustru Kerstin i Kyrkbyn fordrar av Bengt Jonsson i Skysta 12 dlr för en galt och 20 dlr, som hon lånat hans broder Erik Jonsson. De 12 dlr skall genast återbetalas medan de 20 måste hon skaffa bättre bevis på till nästa ting, eftersom Bengt nekar. Mats Mårtensson i Tuna erkändes fri för de 5 dlr som återstår på en halt häst han har köpt. |