Villa Skoga och Sjölander. Kulturlunch
2010-03-03
(efter Villa Skoga 80 år 2006-11-11 (förtydligad 2010)) Underlag för
föredrag
Disposition/Moment
När jag nu skall berätta
historien om Villa Skoga så räcker det inte bara att säga att den som byggde
denna praktfulla villa åt sig måtte ha varit en kapitalist, och som hette
Oscar Sjölander.
Men varför byggde han i
Skogen. BILD visas
Den var färdig 1926 och ännu
när flygbilden togs någon gång på 30-talet (kan jag tänka) så är Kungsängen
minsann inte känt som ett ställe där rika bosättare slog sig
ner.
Ja, här hade funnits en
järnvägsstation sedan 1876, men inte förrän år 1900 började folk flytta hit och
det var folk som skaffade sig sommarstugor här.
Det har påståtts att första
huset skulle ha varit ett prefabricerat utställningshus från
Stockholmsutställningen strax före sekelskiftet. Men sedan man fått en mindre
industri 1904 nere vid Svartviken började det växa upp några
permanentbostäder.
Det måste ju ha varit något särskilt med denne Oscar
Sjölander.
Större delen av den nu utmätta tiden kommer jag att ägna åt hans
verksamhet under 18 år här i Kungsängen. Lokalhistoria – Rikshistoria av
betydelse
Han hade stressat ihjäl sig,
har man förmodat. 48-årig dog han 1928
Jordfästning i kyrkan med
större pompa och ståt än någonsin, skulle jag tro
_ minst 500 begravningsgäster
hade samlats här utanför sorgehuset
_ ett 30-tal florbehängda
fanborgar. 3 lastbilsflak med blommor och kransar
Han skulle komma att spela en
framträdande roll såväl
1/ på riksplanet genom sitt arbete i
riksdagen
_ den första och hittills enda
socialdemokratiska från Upplands-Bro
_ genom bildandet av ett
funktionsdugligt lantarbetarförbund för Uppland
när Svenska
Lantarbetarförbundet tappat styrfarten efter Storstrejken
1909
_ som ledare för 2 synnerligen
uppmärksammade skördestrejker
_ Sjölander satte verkligen Kungsängen på
kartan
2/ på det lokala planet i sina konflikter
med skolstyrelsen och kyrkrådet
_ som ledde till varningar från
domkapitlet och i slutändan
_ ärkebiskopen Nathan
Söderbloms visitationsprotokoll
_ en i sak mycket skarp
vidräkning med den kommunal förvaltningen
………………………………………..
* Men först något om det jag vet om själva
byggnaden
_ och dess användning när den
inte längre var privatbostad.
Villa Skoga ritades av Frederick Sköldström
1924
Byggde Skoga med hjälp av Smålänningar – han var ju själv från
Alsheda
Kontor längst upp – tredje
våningen
* Pensionatsrörelse, driven av Sjölanders änka
* Pojkhemmets tillkomst – Stockholms -baptisterna
7 eller 8 baptistförsamlingar i
Stockholm hade under krisåren på 20-talet hade hjälpt människor i
nöd
- Samlat in
pengar
- När tiderna blev bättre vände
man sig till myndigheterna för att höra vad pengarna kunde användas till,
varvid ett pojkhem
föreslogs. Det fanns redan ganska
många hem för flickor.
Man etablerade sig
Nockeby
Baptisterna köpte Villa Skoga med stort markområde 1938
”Gladde sig åt storskogen, som sträcker sig
kilometervis omkring,
utan någon bebyggelse.
Vidare har vi sjö på två sidor
med goda badmöjligheter.”
Sommarstugeägare var inte glad.
De trodde de skulle få lov sälja sina tomter.
Lokalbefolkningen var rädd att
baptismen skulle spridas i Kungsängen
Flickhem fanns det rätt gott om
, men pojkhem var sällsynta
Först i Nockeby – Ragnar och Britta Vahlborg ledde
verksamheten. Avled 1969 resp 1960
1938 blev Villa Skoga till salu
- 70 000:- +
ombyggnader
1946 kom pojkhemmet att
inordnas under Uppsala och Stockholms läns landsting, som här vill placera lätt
miljöskadade pojkar och tog över det ekonomiska ansvaret för
hemmet.
Eftersom åldern begränsades
till 16 år, skapades Ynglingahemmet
Gerhard Thorsell – GK-Goda Kamrater – en tid var de flesta ungdomar i
samhället med
_ naturligtvis en
söndagsskola
Man byggde jordkällaren för
äpplena från de 125 fruktträden
Senare byggde man en ishockey
rink, som stod kvar ända till huset
med vårdcentralen och folktandvården byggdes
1946 tog landstinget över
ekonomiskt ansvar -- man fick
pojkar sig tilldelade, ibland med svåra sociala förhållanden 4 på en gång
_ och 16-åriga pojkar fick inte
vara kvar
Man byggde Ynglingahemmet, en
institution vid sidan av pojkhemmet
Det är nu ihop byggt med
Skogakyrkan
125 fruktträd - jordkällaren för
förvaring
Mångaträd togs bort när
pojkhemmet inrättades, Ishockeyrink
Kommunen blev så småningom ägare av byggnaden När?
Jag skulle vilja få
upplysningar om när kommunen tog över Villa Skoga
för att komplettera historiken
kring Villa Skoga
I många år har villan använts
av föreningslivet
1983 kom ABF hit
Lokaler för Socialdemokratiska
partiet
Även Vänsterpartiet hade lokal
här, Längst upp i Sjölanders kontor.
……………………………………………
Villa Skoga är resultatet av en organist och
folkskollärares märkliga livsgärning i Kungsängen under 18
år.
Hans verksamhet var ett led i
betydande strukturförändring i det svenska samhället
Den kommunala förvaltning som vi är vana
vid nu bröt sig så sakteliga loss från kyrkans dominerande inflytande.
Visserligen kom en kommunallag på 1860-talet, då det inte längre kyrkoherden
skulle vara ordförande i sockenstämman och ledande kommunala
organ.
Men man fortsatte att låta
kyrkan ha sitt inflytande genom att välja någon av
prästerna.
Förvandlingen fick en väldig
fart när Oscar Sjölander tillträtt sin tjänst 1910
Och det skedde faktiskt inom
kyrkans domäner.
Men inte från predikstolen –
och framförallt inte från altaret,
utan från orgelläktaren
Oscar Sjölander var den
drivande kraften
_ han klagade hos skolstyrelsen
över att barnen hölls borta från skolan genom arbete på den många
herrgårdarna
_ att det måste komma ny
moderna läromedel
……………………………………………………..
Oscar Sjölander
_ Ger oss anledning att teckna en bild av Kungsängen på
1920-talet
Viktiga
moment:
Kontroversiell 1) i sin
verksamhet 2) i sin personliga roll
Friköpta tomter
diskuteras
1919 års strejk gav rätten att
bilda fackförening
75 % av åkerarealen låg under
storgodsen
Genom Sjölanders inträde på
arenan fick de lokala politikerna, ofta bestående av personer med verbal förmåga
och verksamma på riksplanet, nu någon som kunde ge svar på
tal.
Sjölander kommer till
Kungsängen
Är en belysande tidsbild på hur
det såg ut i ett lokalsamhälle
där 75 % av åkerarealen ägdes av
storgods,
29 % i Stockholms
län
15 % i hela
landet
vars ägare i många fall var
höjdare på riksplanet
och naturligtvis hade de en
helt annan verbal förmåga än statarna
Och så kommer här en person med samma språkliga förmåga och
tar småfolkets parti
Folkskolläraren och organisten
är inte tyst i stämman / församlingen
Redan 1912 för Sjölander en
åthutning för sitt
”mindre vördnadsfulla uppträdande mot
skolrådet”
”inte bemött skolrådet med tillbörlig
respekt”
”måste lägga band på sin
härsklystnad”
”brist på vanlig hyfs och belevenhet mot skolråd och
andra”
Friköpta tomter
Sjölander drev med
lantarbetarna igenom att tomter på kyrkans mark skulle få friköpas, vilket även
gällde lantarbetare.
Han tycks ha tagit initiativ
till en slags
stadsplan
Sjölander och strejkerna
* 1919
ULF - Upplands
Lantarbetarförbund - begärde 1000:-
i årslön medlingskommissionen 900:- höjning från 600:-
Resultat: erkännande av
föreningsrätten
Under ekonomiska krisen på
20-talet
* 1923 Sjölander lyckas avvärja
en strejk
* 1924 Svenska
lantarbetarförbundet genomför en strejk, den lamslog SLF
* 1925 Sjölanders lokala strejk
– stor uppmärksamhet – inget praktiskt resultat
- största skördestrejken
någonsin
- Fridegård: En natt i juli,
filmatiserades - ”Bästa
statarfilmen”
- Ivar –Lo
Johansson: Avdelning 110 och De röstande
statarna
Inte sant av Ivar Lo med 1 stendöv
fattigstugkärring i kyrkan; 3 vuxna 2 barn
210 separatavtal genomför
Sjölander på hotell ”Kronprinsen”
640: - resp 660:-
Överfall på strejkbrytare: 6 ”svartfötter” tvingas
vända om
Arbetsledare fick
polismans
befogenheter
Karl August Enkvist berättar 1956:
Det var i hans bostad som ULF hade bildats
1918
Gåva till
Sjölander:
Det var brist på mjöl. Statarna
avstod några hg per familj, som överlämnades till Sjölander. Familjen bjöd alla
givarna på en festlighet i Villa Skoga.
Troligen i den här lokalen. För
här torde pianot ha stått på vilket Jenny spelade med Oscar spelade
basfiol-
”Ett oförglömligt minne för dem som var med. En sådan
kväll var en glimt av en annan värld för oss lantarbetare”
Resultat av ärkebiskop Nathan Söderblom, märklig visitations-protokoll
·
2
hembygdsböcker:
·
Carl Widman: Vad
gamla röster tala. Littmarck
Mälardalens nomader