Utdrag ur en kommande artikel på UKF:s
hemsida Artikeln kommer att bli rikligt försedd med kommentarer (/hembygd/rosa-ny.htm) UKF:s startsida Ur Det
hände i Upplands-Bro - Rösaring Ämnesområden Artikeln har rubriken “Fruktbarhetsdyrkan vid Rösaring med hänvisning till Tacitus’ beskrivning från år 98 e. Kr i boken Germania” Inledningsvis redogörs kortfattat för tre saker som
berör
fruktbarhetsdyrkan i Broområdet: Därefter följer Tacitus’ nedanstående
beskrivning
av germanernas gudstro Avslutningsvis förs ett resonemang kring frågan
huruvida
Nerthusdyrkan kan kopplas till kultplatsen vid Rösaring. I
Tacitus’
berättelse finns några inslag som överensstämmer
med
förhållandena där. När detta skrivs i oktober 2002 pågår arbetet
med den
nämnda artikeln, som tillsammans med kommentarer kommer att
presenteras
i sin helhet på forskningsinstitutets hemsida och så
småningom
i någon av dess skriftserier. Börje Sandén Tacitus beskrivning av fruktbarhetsdyrkan i Norden Vi är nu framme vid huvudtemat för vår berättelse om fruktbarhetsdyrkan vid Rösaring. Vi skall som utgångspunkt för resonemanget använda oss av den romerska historieskrivaren Tacitus’ berättelse om germanerna. En bok som han skrev år 98 e.Kr. och som ofta använts för att ge en allmän bild av forntida förhållandena i Skandinavien, trots att större delen av boken beskriver folken i Mellaneuropa. Här skall vi närmast ta fasta på hur han skildrar germanernas gudstro. Det är emellertid mycket viktigt för nutidens uttolkare av hans texter att de har i minnet de reservationer beträffande tillförlitligheten i detaljerna som han själv lämnar oss redan i början av sin bok. “Endast sällan besöka fartyg från våra väderstreck den omätliga, bortom Germanien liggande och snarast i motsatt del av världen befintliga oceanen.” Den del av Germanien han då talar om är den norra delen som inbegriper de skandinaviska öarna. Dessutom skall vi betänka att Tacitus själv aldrig besökte Germanien. Hans uppgifter om förhållandena grundar sig på upplysningar i andra, tredje, fjärde hand - och säkert ännu längre tillbaka i tiden. Således en i själva verket ytlig kunskap, som romarna förvärvat under århundraden, men samtidigt försett med en mängd detaljer. Vi får därför aldrig ta alla uppgifter alltför bokstavligt. Germanernas gudstro Denna beskrivning överensstämmer väl med den
äldsta
skildringen av gudstjänsten vid Uppsala bara några mil
från
Rösaring och tusen år senare. Fruktbarhetsgudinnan Nerthus “På en ö i oceanen finns en obesmittad lund och i denna en helgad vagn, som täcks av ett kläde. Denna vagn har endast prästen tillåtelse att vidröra. Han är den som märker , när gudinnan är närvarande i sitt allra heligaste. och som med djup vördnad ledsagar henne när hon kommer åkande, dragen av kor.” “Glada är dagarna då, festsmyckade alla de platser som hon aktar värdiga att besöka. Man börjar ej krig, man uppträder icke beväpnad, allt järnverktyg hålles undanlåst, fred och ro känner man. Man älskar då, men blott till dess samme präst återför gudinnan till helgedomen, när hon blivit mätt på samvaro med de dödliga.” “Vagnen och klädet och - om man vill tro det - själva kultbilden tvättas därpå i en sjö, som ligger i hemlig avskildhet. Uppdraget utförs av trälar, vilka samma sjö strax därpå drar ner i sitt djup. Detta har skapat en hemlighetsfull fruktan och from ovisshet om det väsens natur, som blott de till döden vigda får skåda.” UKF:s startsida Ur Det hände i Upplands-Bro - Rösaring Ämnesområden Medlemmar får nyhetsbrev och e-postbrev 3-5 ggr
per år 150:- på pg 27 58 94-4 |