Kultur och natur i Håtunaområdet
hatuna2.htm

UKF:s startsida             Håtunaleken

En promenad i Håtuna-området.
Artikeln skapades i början av 2000-talet i ett av många hembygdsprojekt under årens lopp. Gångvägen blev emellertid aldrig uppmärkt med skyltar. Här finns dock många intressanta upplysningar.
     När detta skrevs påstod forskningen att det funnits två kungsgårdar samtidigt. 1600-talskällan, riksantikvariens Hadorphs rapport till riksdagen om förläningar som skulle återgå till kronan, nämner endast Fornsigtuna. Det var där som den s.k. Håtunaleken ägde rum. (utflörligt beskrivet på annan plats på denna hemsida.

Den här guiden kan hjälpa dig att finna sevärdheter i kultur och natur runt Håtuna kyrka.
Vägen är inte uppmärkt, enda stället med obanad väg är mellan nr 11 och 12
Vi tillönskar Er en trevlig tur!
Kulturstig1. RUNSTENEN restes invid kyrkogårdsmuren 1874 efter att ha fungerat som tröskel i själva kyrkan. 

2. PRÄSTGÅRDEN, nu privatbostad, uppfördes 1804 och bakom denna finns kommunens enda bevarade tiondelada.

3. GÅNGTRAPPAN inlagd i kyrkogårdsmuren har fram till helt nyligen ansets var  en s.k. själv- spillingstrappa där självmördare bars in på kyrkgården. Troligen byggdes den - enligt senare forskning - som en genväg för prästgårdsfolket när huvudingången var den ståtliga stigluckan i andra hörnet av kyrkogården. Stenmuren skulle hindra de frigående kreatur att ta sig in.


4. HÅTUNA MEDELTIDA SOCKENKYRKA ligger centralt belägen i det utpräglade herrgårdslandskapet.

5. STIGLUCKAN uppfördes i tegel i början på 1690-talet.

6. KYRKSKOLAN byggdes 1858 och fungerade som skola fram till 1957. 

7. KLOCKSTAPELN ersatte år 1735 kyrkans ursprungliga torn som förstördes av blixten år 1700.

8. GALGBACKEN användes som avrättningsplats; tingsplatsen låg vid kyrkan. (häradskyrka)

9. ÖPPEN HAGMARK med fin ängsflora har högt natur värde, men även flera fornlämningar i form av gravar finns inom området.

10. NORRÄNGE GÅRD är ett exempel på ett i dag verksamt lantbruk i det uppodlade slättlandskapet. Den sista gården i Upplands-Bro med mjölkkor. För närvarande finns inga möjlkkor i kommunen.

11. FÖRE DETTA HANDELSBOD i Råby är denna byggnad som i dag fungerar som bostadshus. 

12. ARBETARBOSTÄDER då Skällsta grafitgruva var i drift. De är nu renoverade. Sträckan mellan sista huset och logen vid Skällsta gruva, går över obanad mark, men normalt är det inga svårigheter att ta sig fram till logen, som ligger i kanten av gruvområdet.

13. SKÄLLSTA GRUVA såg till att Sverige under andra världskriget fick sitt mesta behov av grafit tillgodosett. I dag är det 36 meter djupa gruvhålet vattenfyllt. 1999 var Industriminnenas år och just det året raserades alla kvarvarande byggnadsrester i stället för att skyddas. Det skedde utan att länsstyrelsen ingrep trots en samfälld protest från hembygdsföreningarna i kommunen. I den stora jordbrukar- kommunen var Skällsta gruva det nära nog enda uttrycket för verklig industriverksamhet.

14. SKÄLLSTA GÅRDS huvudbyggnad brann 1902. En ny byggnad uppfördes 1999.

15. LÅNGBACKEN är en halvöppen och vacker  hagmarksbacke, med högt naturvärde. Dessutom återfinns här ett forntida gravfält med ca 150 gravar, några resta stenar och en Ingvarsten. Du kommer bekvämt in hagmarken från nordväst, från vägen som leder från kyrkan mot Nyborg och Skällsta. 

16. INGVARSTENEN anses vara en av de stenar i kommunen som står kvar på sin urspungliga plats. Den är en av ett 30-tal s.k. Ingvarsstenar runt Mälaren, som ett minne av det enda dokumenterade vikingatåget från Mälardalen.

17. BRANDSTATIONEN står kvar sedan 1934, och bredvid denna stod länge en avpollerad brandbil. Den sista av Håtunas brandbilar skänktes till brandstationen i Bro och används vi "högtidligare" tillfällen.

Ovanstående är hämtat ur ett informationsblad framtaget av Upplands-Bro kommun (UKF 1996-08-28)


Kort beskrivning av händelserna i Håtuna 1306 -  "Håtunaleken
""

Teckning av Tomasz Pydzik

Håtuna kyrka