UKF:s startsida                                       Register till artiklar
Introduktion till Falukurirens artikel          Läs mer om händelserna 1743 

I dag diskuterar man offentlighetsprincipen i EU-byråkratin.
Den diskussionen förde Dalarnas allmoge redan för över 250 år sedan.
Det var hemliga riksdagsbeslut som var orsaken till den Stora Daldansen.
Det visar Börje Sandéns forskning. I kväll berättar han om sina resultat på Dalarnas museum.
Börje Sandén leder sedan 1987 forskningsverksamheten vid Upplands-Bro Kulturhistoriska forskningsinstitut. Han har också skrivit en bok om Stora Daldansen och studerat ett 50-tal historiska dokument som handlar om 1743. Dokument som de etablerade forskarna känt till, men inte brytt sig om.

- Samtiden ville få det till ett pöbelupplopp men det var seriöst i allra högsta grad, säger Börje Sandén om dalkarlarnas vandring till Stockholm.
- Det var regeringens fel att det gick snett när de försökte dölja sanningen.

Utgångspunkten för Börje Sandéns intresse är de lokalhistoriska aspekterna. Redan tidigt blev han misstänksam mot den vanliga historiebeskrivningen.
Sedan hittade han Tibbledokumentet. Den skrivelse som ledningen för Dalaallmogen skrev den 19 juni på gästgivargården i Tibble-Kungsängen.
Det är ursprungsdokumentet. Där skriver dalkarlarna ner vad de vill göra i Stockholm.
- De sex punkter som de författade finns inte med i historieböckerna, säger Börje Sandén.
Historikerna skriver om kverulans över höga skatter och sådant medan innehållet i Tibble-dokumentet är storpolitik. Börje Sandén har tolkat dokumentet.

- Där finns de första indikationerna på offentlighetsprincipen
och den representativa demokratin lyfts för första gången fram på det här viset.
- Min tolkning är att de begär att få läsa riksdagens protokoll för att få reda på varför kriget mot Ryssland startade.

Det var hemliga riksdagsprotokoll där sekreta utskottet beslöt att starta krig mot Ryssland.
Dalkarlarna ville veta hur Sverige kom i krig. De ville läsa protokollen. Och när de förhandla-de i Stockholm skulle de få läsa protokollen inom åtta dagar. Men det måste stoppas. Så man anföll dalkarlarna på Gustav Adolfs torg.

Kravet att få läsa riksdagspro-tokollet slås ner med våld. Men 20 år sedan vinner tankarna gehör. "Stora daldansen" hade banat väg för vår omtalade och berömda offentlighetsprincip och tryckfrihetsförordning som kom till åren 1765-1766.

Den representativa demokratin är nästa fråga som Börje Sandén tänker prata om, principalatsfrågan som det kallades på 1700-talet. Där går han också emot den vanliga historiebeskrivningen som förklarar att den läran kommer från England.
Börje Sandén tar den engelske historieprofessorn Michael Roberts till stöd. Professorn har skrivit en bok om Sverige under Frihetstiden. Där menar han att idén uppkommit under 1740-talet hos den svenska allmogen.
Så idén att politikerna ska vara ansvarig inför sina väljare är en typisk svensk företeelse.

Börje Sandén har funnit att Dalarnas riksdagsmän skulle rösta i riksdagen som deras väljare bestämt. Tvärt emot makthavarnas åsikter. När allmogedemonstrationen slagits ned förklarade riksdagen att allmogens idé var alldeles befängd. Om riksdagsmännen skulle vara tvungna att ta hänsyn till vad deras valmän begärde skulle ju riksdagsmännen förlora sin suveränitet.

Falukuriren 22 nov. 2000.  Sven Hallerdal

UKF:s startsida                                       Register till artiklar
Introduktion till Falukurirens artikel          Läs mer om händelsenra 1743