Norrboda mjöl- och sågkvarnar kring år 1800

Norrboda mjöl- och sågkvarnar kring i början av 1800-talet
brogard/norrboda.htm

UKF:s Startsida Lokalhistoriska artiklar Lokalhistoriska dokument
Domstolsprotokoll för Norrboda UKF:s Ämnesområden

Norrboda mjöl- och sågkvarnar.
Apropå metoder för att ta fram miljövänlig energi
Dokumentation publicerad i samband med UKF:s projekt kring bevarade dammanläggningar i Upplands-Bro. Vi undersöker den uppfinningsrikedom som gjorde det möjligt att utvinna vattenkraft i ett landskap utan påtagliga vattenfall. Senare avser vi att undersöka hur och var vindkraft har utnyttjats.

Vid UKF:s vårexkursionen 2007 studerade vi följande platser.
* Norrboda mjöl- och sågkvarnar strax norr motorvägen E18 - trafikplats Bro
* Lejondals järnmanufaktur med tre bevarade dammvallar
* 1860-talets vattenkvarn och tröskverk vid bäcksammanflödet nära Bro station
* Aspviks kvarn mellan Kungsängen och Bro, känd sedan medeltiden

Till grund för vår dokumentation ligger protokoll för perioden 1800-1814 från myndigheter av olika slag. När tvister uppstått har saken dragit inför häradsrätten.

Mänskligt ingripande rubbar naturens ordning
Att kvarnarna hamnade inför domstolarna berodde på att mänskliga ingripanden rubbade naturens ordning. Tvisten mellan kvarnägare och markägare var av så stor betydelse för de inblandade, att bägge infann sig personligen när saken behandlades. Protokollen omfattar tillsamman 132 handskrivna sidor = 30 sidor i utskrift på datorfiler I några av protokollen finns kommentarer som förhoppningsvis hjälper läsaren att tolka 1800-talets byråkratiska svenska.

I Bro fanns en gång ett stort naturligt vattenmagasin norr om nuvarande Norrboda, återgivet på den äldsta kartan från 1696 med namnet Långbro kärr. Norrboda ligger strax norr om E18 utefter vägen mellan Bro och Håtuna / Skokloster. Vår och höst kunde man här utvinna vattenkraft. Omkring år 1800 höjdes den naturliga fördämningen strax till vänster om byggnaderna på bilden med en jordvall. Längre upp i skogen bortom kvarnen - Vallby skog på kartan - anlades dessutom en ännu bevarad jordvall ca 75 m lång. Skogen var full av kärrmarker, vars vatten lagrades för att användes när Långbro kärr sinade. Här fick alltså Bro en s.k. tullkvarn, där bygdens folk kunde få sin säd malen mot betalning. Den utökade vattenmängden rubbade emellertid naturens ordning och konflikt mellan markägaren och kvarnägaren uppstod.
Det var vid studiet av Brogårdsarkivet 1990 som konflikten uppdagades och en för oss okänd historia blev känd. Att det ända in på 1900-talet funnits en såg här var känt, men ingen visste något om den större anläggningen som varit i bruk under första hälften av 1800-talet innan en ny kvarn med tröskverk inrättades strax söder om Bro pendeltågsstation.
Norr om Norrboda fanns sedan urminnes tider ett naturligt vattenmagasin under namnet Långbro kärr. Det finns på den bifogade kartan från 1696. I början av 1900-talet tömdes det genom att ett avlopp sprängdes genom berget och vattnet fördes bort i det dike som syns på bilden härovan.

Brogårdsarkivet
Originalen finns i Brogårdsarkivet, ett stort herrgårdsarkive omfattande mer än 20 hyllmeter. Både dessa protokoll och de som berör Lejondals järnmanufaktur liksom många andra handlingar kring Bro och Låssa socknar från 1571 fram till sista Brogårdsgrevens död på 1930-talet finns i gårdsarkivet som sedan våren 2007 förvaltas av Bro & Lossa hembygdsförening. Herrgårdsarkivet är synnerligen intressant för den lokalhistoriska forskningen eftersom patronerna under vissa perioder också varit kommunalpolitiker. Vu har exempelvis hittat och publicerat den första stadsplaneringen för stationssamhället Bro.
UKF har ägnat mycket tid åt att registrera och tolka handskrifter i samlingen. I början av 1990-talet använde vi protokollen från 1814 som övningsexempel i en kurs i handskriftstydning. Brogårdsarkivet har en egen plats på vår hemsida, där många dokument finns att läsa i såväl sammandrag på modern svenska som i ordagranna tolkningar och ibland med handskrifterna återgivna i faksimil..

Studiematerial
_ Häradshövdingens Synerättsprotokoll 1800-11-04 över Baron Posses ansökan att få anlägga tullkvarn
_ Posse får landshövdingens formella tillstånd att anlägga tullkvarn vid Norrboda 1800-12-08.
_ Bro Häradsrätt. Lagtima Sommar Tinget. Tibble Gästgivargård 1814-05-09
_ Bro Häradsrätt. Tinget i Norrboda 1814-10-14 (samma ärenden som vid Sommartinget)
_ Lagmansrätten 1815 i maj, av vilket protokoll framgår hur tvisten mellan mark- och kvarnägare löstes.

Ovanstående handlingar finns samlade i en pdf-fil http://www.ukforsk.se/brogard/Norrboda_kvarn_1-3.pdf

Situationsbilden framgår av nedanstående sammanfattning av syneprotokollet
1800-11-04 ansökte Baron Posse om att få skattlägga en tullkvarn vid Norrboda.

Den 4 november 1800 blev till följd av Befallningshavande af Wetterstedts remiss ytterligare syn och besiktning utförd vid Norrboda torp av undertecknad Häradshövding.

Synerättens ledamöter begav sig ut i de skogstrakter omkring Norrboda, varifrån vattendragen leder och ansåg, följande:

1:o att allt vatten, som kommer från Önsta och Skråsta (Skråmsta!) med flera i norr och nordväst från Norrboda angränsande hemmans stora skogar, har sitt enda utlopp över s k Långbro kärr och därifrån över Norrboda äng och vidare över Klöv till stora avfallsdiket genom Bro gärden
Denna vattenledning hade utgjort vattenbehovet till den förr vid Norrboda liggande gamla sågkvarnen.

2:o att åt öster från kvarnstället belägna Vallby hemmans vidsträckta skog, som stöter intill Skällsta hemmans skog, finns endast några hundra alnar ovanför Norrboda äng åtskilliga s k springkällor. Man kunde konstatera att de hade starka ådror. Från dessa källor hade Baron Posse öppnat två särskilda diken. De leder vattnet ned till Norrboda äng.

3:o man tittade på de längre upp på Vallby hemmansskogen liggande vidlyftiga mossar, som i norr och söder var inneslutna av höga bergsryggar. De bestod av dy eller gyttjebotten och fyllda av springådror och uppvällande vatten, att de inte ens på vintern frös och blev farbara, som kärr brukar.

De kan inte ens på sommarn eller hösten användas som bete eller till annan nytta. Vattnet från dessa mossar rinner alla årstider, liksom vattnet från omliggande skogstrakter, ner i Norrboda äng, som är enda utloppet.

Baron Posse har i en däld nyligen gjort början till en damm, för att hålla kvar vattnet från dessa mossar och vid årstider av mindre vattentillgång kunna använda det till kvarnen. Dammen är en uppkastad vall och vid någon del försedd med pålvirke och trumma av trä genom vilken vattnet får utlopp. När dammen blivit klar kommer den att fungera för sitt ändamål.

U T L Å T A N D E
Allt vatten från de stora skogarna norr och väster om Norrboda torp, som tillhör Önsta och Skråsta med flera hemman, samlas vid s k Långbro kärr.

Den vattenmängd som kommer från Vallbyskogen med dess mossar har sitt naturliga utlopp genom Norrboda äng och där nedanför inhägnade ägor, samt vidare över Klöv hemman till stora avfallsdiket på s k Bro gärden.

Vattnet från Vallby stora skogar, med dess källor och springådror nära Norrboda och även på längre avstånd därifrån, med sluttande mossar, som på norra och södra sidan är omgivna av höga bergsryggar, där dyjord hela tiden väller upp och aldrig fryser till på vintern och blir farbara. De är alla årstider otillgängliga och onyttiga.

I en däld nedanför dessa mossar, där deras vatten sammanstöter, finns möjlighet att anlägga en damm, vilken redan är påbörjad. Där kan vattnet sparas för att vid behov släppas på till kvarnen.

En sådan damm kan inte i anseende till mossarnas läge inom berg, förorsaka någon skada på odlade och nyttiga ägor, utan tvärt om medför att vattnet stannar i dessa odugliga mossar

Vattnet som kommer från Långbro kärr, Vallby och Skällsta skogar nedanför och omkring mossarna är ofelbart höst och vår ensamt tillräcklig för en kvarn

Därav följer att den sparade vattenmassan från mossarna och höjderna däromkring, kan påräknas för andra årstider till behövligt kvarnvatten.

Kvarnens läge och den kostsamma inrättningen som gjorts, betyder att innevånarna i Bro och Håbo Härader, även under tider av vattenbrist kan få malning utförd..

Synerätten lämnar bifall för kapten Baron Posses ansökning om skattläggning för två par stenar, vid den på Norrboda ägor uppförda kvarnbyggnaden.

Baron Posse kommer att få en räkning på Synerättens kostnad.
År och dag som förut skrivet står På Synerättens vägnar Carl Joh Örbom

Kartor
_ Karta år 1696 som visar platsen för det naturliga vattenmagasinet.
_ Konceptkartan till 1860 års ekonomiska karta – den första av detta slag i landet - visar situationen när endast sågen drivs.
_ Modern karta visar situation när avloppsdike sprängts genom berget som dämt upp vattnet
_ Konceptkartan som visar nya kvarnläget nära Bro station

Karta över delar av Bro Härad 1696. En av de äldsta över Upplands-Bro

På terrängkartan har kärret ersatts med odlad mark (gul) och reducerats till ett långt dike.
Uppodlingen har möjliggjorts genom att ett avloppsdike som dränerar marken sprängts genom en berghäll strax norr om Norrboda.

Lägg märke till dammen uppe i Vallby skog. Den är beskriven i protokollen från
år 1800.

Kartan till höger är koncept- kartan till 1860 års ekonomiska karta. Bro och Håbo härader blev fört framställda i en serie som skulle hålla på ända in på 1900-talet.

Vi ser att sjösänkningen ännu inte gjorts eftersom det växer lövträd på bägge sidor om diket. Mjölkvarnen har lagts ned och jordvallen som tidigare dämt upp vattnet har troligen tagits bort. Men det är fortfarande våtmark som lagrar det vatten som driver Norrboda såg. Det bör vara al och andra vattentåliga växter på platsen för det tidigare kärret.

Vi ser att nuvarande Norrboda hette Lilla Norrboda och att Stora Norrboda låg på åkerholmen mellan Håtuna vägen och platsen där modellflygarna nu håller till.

Ur intervju med Anna Lundvall, Ekboda. 1983
Det nuvarande Norrboda är Lilla Norrboda. Stora Norrboda låg på åkerholmen intill. Anna
minns bara Lilla Norrboda. Hon minns sågen, som då var en ångsåg. Tidigare var ett fantastiskt stort vattenmagasin, vars vatten drev sågen. Annas mormor talade om att sjön gått ända fram till Norrboda. Vid berget fanns ringar kvar att fästa båtar, när man åkte på stora dammen.

Plats för bild av dammen

Den ca 75 m långa dammen uppe i Vallby skog ca 600 m in i skogen. Vid hembygdsföreningens besök på platsen på 90-talet fanns tröskeln till dammluckan kvar i vallens öppning.

Senast år 1859, när ovanstående karta gjordes, har Bros mjölkvarn flyttats från Norrboda till bäcksammanflödet längst ner på kartan. Kvarnen har kompletterats med ett tröskverk.
Kartan visar också hur Gamla Bro såg ut 16 år före järnvägens tillkomst 1876. Pendeltågsstationen ligger ovanför kvarnen och tröskverket och nedanför det lutande H:et. Platsen för den bro som gett namn åt kyrka, socken, härad och kommun låg där den mindre prickade vägen korsar den västra av Broåns vattenfåror. Några stockar av den sista bron finns fortfarande kvar på platsen.

Årtalet för kartan är inte känt. Finns i Brogårdsarkivet.
Här syns dammen vid de två broåarnas sammanflöde strax SV om Bro station. Den långa husgrunden finns kvar. På den anlades senare Brogårds den s.k. Å-lagårn.

.
Vill du deltaga i vårt forskningsprojekt?
Alla som är intresserade av att forska kring vårt forna utnyttjande av vatten- och vindkraft inbjuds att ta del av här presenterade handlingar och bidraga med nytt som du hittar. Leta på gamla kartor efter de platser där kvarnar - både vatten- och väderkvarnar - har funnits. Ibland finns de markerade med egna karttecken, ibland avslöjar kartnamnen var det har funnits kvarnar: Kvarngärdet, kvarnberget, kvarnbacken. Åk dit - där kan kvarnstenen ligga kvar. Om du är uppkopplad till internet kan du hitta mycket på arkivens hemsidor.

Riksarkivet http://www.raa.se/cms/extern/index.html
Nationel ArkivDatabas http://www.nad.ra.se/
SVAR-Svensk arkivinformation     http://www.svar.ra.se/
Svensk Lokalhistorisk Databas    http://www.lokalhistoria.nu/extra/pod/
Lantmäteriet http://www2.lantmateriet.se/ksos/index.html
                      Sök exempelvis på ortnamn som slutar på: sta, by
Stockholms läns museum. http://www.lansmuseum.a.se/
Institutet för språk och folkminnen   http://www.sofi.se