Bro-området - kortare anteckningar
(brodiv.htm)

Det hände i Upplands-Bro - Innehåll                                   UKF:s Startsida



Nedanstående artiklar finns införda:
Spånga gamla bytomt - på Bro-Bålsta golfbana invid hål nr  9?
- ur Det medeltida Sverige
- ur Fornminnesinventeringen


Spånga gamla bytomt - på Bro-Bålsta golfbana invid hål nr 9?
Spånga i Bro socken är det äldsta i text belagda ortnamnet i Bro härad. Vid                   fornminnesinventeringen 1951 uppfattades resterna av byn med sina 5 byggnader som   ett forntida gravfält. Noggrann undersökning 1979 klargjorde att det rörde sig om     byggnadsrester. Se Lars Löthmans rapport 1979 här nedan. 
....................................... 
Enligt Det medeltida Sverige. 1:7, Uppland. Attundaland. Raä 1992 
- 1167-1185 in Spangum (? Diplomatarium Suecanum 63) 
- 1232 i Spangom (Svenskt Dioplomatarium) 
OBS: 1187 Almarestäket, 20 år yngre 

1167-85 utfärdar kung Knut Eriksson (BS: en av huvudpersonerna i Jan Guillous roman  Arvet efter Arn) ett skyddsbrev för vad munkarna i Viby (utanför Sigtuna) äger, bl.a.   ett halvt örtugland i Spånga, vilket Klemens och Igul givit. (?DS 63) 

1382 byter Bo Jonsson Grip bort Spånga och Stora Ullevi till Olof Haraldsson        (Lossa-ätten) 
........................................
BS: I föreberedelsearbetet för  hembygdsboken Det hände i
Upplands-Bro (1984) diskuterade jag ett då oidentifierat Spånga
någonstans i Uppland med Sigurd Rahmqvist vid projektet Det
Medeltida Sverige. I kap. Ortnamn i Upplands-Bro under namnet
Ullevi gjorde jag följande anmärkning:
"(obs. såväl Spånga som det intilliggande Ullevi blev 1382
utbytta av deras gemensamma ägare Bo Jonsson Grip mot egendomar
på annat håll. Eftersom bägge gårdarna låg intill varandra är det
inte otänkbart att bägge byttes vid ett och samma tillfälle.
Därför kan "in spangum" tänkas gälla Spånga i Bro socken. Förf.
anm.)
........................................
Rapport från Fornminnesinventeringen 1979.
Nr 87. Lars Löthman.
Bebyggelselämningar, ca  80 x 40 m (Nord-Syd), bestående av ca 5 oregelbundna förhöjningar, 5-9 m diam.och 0,2 -1 m.h. Övertorvade med i ytan enstaka stenar. Den största är högliknande och har ränna i SÖ, 8 x 3 m (NV-SÖ) och intill 0,8 m dj. påminnande om en tjärdal. U S delen en röjd yta med ett par röjningsrösen i kanten. Beväxta med träd och buskar samt högt gräs. Ca 30 m N därom finns en vallomgiven, avlång grop, 6 x 4 m och 0,7 m dj. med mörk jord och tegel i ytan. Marken S om denna var vid förstagångsinventeringen R-markerad men intet kunde ses 1979. Skogstraktorspår berör denna del. 
Inga säkra gravar iakttagna 1979. 
Dessa nu svagt synliga bebyggelselämningar är sannolikt Spånga  gamla bytomt.

Läget verifieras även av två lantmäteriakter: 
1. Geometrisk Charta öwer Spånga. arealmätning av Spånga by (av okänd) 1713. som har o-tecken för hus. 
2. Storskifteskarta över Säbyholms gods m.fl. av CH. Bäck och A. Zetterling 1782-84  har 5 hus kringbyggda gårdsplan enl. skiss 

De fysiska språren, de äldsta lantmäteriakterna och äldsta omnämnande från medeltiden (DMS) motiverar R-markering av området. Denna avser dock främst under markytan dolda kulturlager från medeltid eller förhistorisk tid. 
..........................................
BS: Vid inspektion på platsen nyåret 2002-03 befanns lämningarna
vara ganska obetydliga; begripligt att de uppfattades som gravar
före jämförelsen med 1700-tals kartorna vid inventeringen 1979.
Synbart i terrängen vid denna årstid (vintern) är en ca 25 m lång
vägliknande avsättning i sluttningen ner mot nuvarande åkern
väster om bytomten.

Intressant:
Hela den nuvarande marken väster om bytomten ligger under 10 m
nivåkurva ända från Säbyholmsviken till Kalmarviken, en sträcka
på ung 4 km. Vid vår tidräknings början avskilde detta sund ön
Låssa från Bro-landet. Bytomten ligger nära högsta punkten på
denna sträcka. Min tanke är att den vägliknande avsättningen i
sluttningen ursprungligen kan vara vägen ned till en spång som
ledde över till Toresta. Under tiden för bebyggelsen från
1700-talet har den utgjort väg ned till den då brukbara åkern /
ängsmarken. "vägen" går på skrå, i lätt böjd form utför den i
förhållande till åkern tämligen högt belägna bytomten.
   Man kan lägga märke till att 1382 uppstår ett fastare
ägarsamband mellan Spånga-Ullevi och Lossa när Olof Haraldsson
(Lossa-ätten) förvärvar området.

Vintervägen:
Till detta kan läggas de argument som talar för att en vinterväg
gick fram längs den lågt liggande marken väster om Spånga. Vid
Säbyholmsviken, snett emot Tammsvik ligger Rättarboda, i vars
jordgolv man år 1930 påträffade 18 mynt mellan åren 1635-1863.
Jämte pollett utfärdad 1791 av Stora Kopparberg som
betalningsmedel för forkarlarna på vissa övernattningsställen.

Bokplantering:
Väster om Spångaberget, som ligger omedelbart norr om bytomten,
upptäckte jag 2002-03 ett stort antal bokträd. De växer längs
hela västra sidan av berget. För närvarande okänt vem som
planterat dem. Träden är mycket stora, böra vara närmare hundra
år och man jämför mde bokplanteringen på Stäketön
.....................................................................................
                   1 markland = 8 öresland = 24 örtugland = 192 penningland 
                                         1 öresland =   3 örtugland =   24 penningland 
                                                                1 örtugland =     8 penningland 

Platsen ligger strax intill hål nr .... 
------------------------------------------------------------
Spånga            1627,utsäde 4 tunnor, "Joen i Spånga"; Janzons lista
Spånga            1627,utsäde 4 tunnor,  "Lars i Spånga"; Janzons lista
Spånga            1627,utsäde 3 tunnor, "Erik i Spånga"